Bismillâh,
Jag undrar om den fastande personen fortsatt, efter Ramadan, att vara som han var under Ramadan eller om han är “som [kvinnan] som repade upp den starka tråd hon hade spunnit” [al-Nahl 16:92]? Jag undrar om den personen som fastande under Ramadan, som reciterade och läste Qur’an, som gav och lade sina pengar i välgörenhet, som bad på natten, som gjorde du’aa, kommer han att vara så efter Ramadan eller kommer han följa en annan väg, jag menar Shaytaans väg, så att han begår synder och gör saker som förargar Den Nåderike, Den Barmhärtige?
Om en Muslim fortsätter att vara tålmodig och göra goda handlingar efter Ramadan så är det ett tecken på att hans [fasta] blivit accepterad av hans Herre, Den Generöse, Välsignaren. Om han misslyckas med att göra goda handlingar efter Ramadan och följer Shaytaans väg så är detta ett tecken på förödmjukelse, oansenlighet, låg status och att vara berövad från Allâhs hjälp, precis som al-Hasan al-Basri sade:
De hade inte längre någon betydelse för Allâh, så de syndade. Om de hade haft någon betydelse för Honom, så skulle Han ha skyddat dem.”
När en person blir obetydlig för Allâh så kommer Allâh inte längre hedra honom. Allâh säger,
”Och den som Gud har förnedrat skall ingen hedra…” [al-Hajj 22:18]
Vad som är förvånande är att under Ramadan så ser du människor som fastar och ber på natten, som ger i välgörenhet och som dyrkar Världarnas Herre, och knappt förrän månaden har kommit till dess slut så förändras deras karaktär totalt och de börjar ha en dålig attityd gentemot deras Herre. Så, du ser dem nu försumma bönerna, undvika att göra goda handlingar, begå synder och inte lyda Allâh på flera olika sätt och hålla sig långt borta från lydnad till Allâh, Konungen, Den Helige, Den Som är fri från alla brister och fel.
Det är så hemskt, vid Allâh, när människor endast erkänner Allâh under Ramadan.
Muslimen bör göra Ramadan till en möjlighet att börja ett nytt liv genom att ångra sig, vända sig till Allâh, fortsätta att dyrka Allâh och alltid vara medveten om att Allâh tittar varje minut, varje timme. Så efter Ramadan skall Muslimen fortsätta att lyda Allâh och undvika synder och dåliga handlingar, som en fortsättning av sättet som han var på under Ramadan och sakerna som han gjorde då för att närma sig Herren av skapelsen.
Allâh säger,
”Och förrätta bönen vid dagens början och dess slut och under nattens första timmar – de goda handlingarna driver bort de dåliga. Detta är en påminnelse för dem som vill minnas [Gud]!” [Hood 11:114]
Profeten [må Allâhs frid och välsignelser vara över honom] sade:
“Låt en dålig handling följas av en god handling därför att den tar bort den [dåliga handlingen]; och ha en bra attityd och ett bra uppförande gentemot människor.”
Syftet varför Allâh skapade oss är utan tvekan för att dyrka Honom Ensam, utan någon partner eller något vid Hans Sida. Detta är det ultimata syftet och det högsta målet, vilket är att uppnå ’uboodiyyah [att vara en slav till Allâh i den sannaste och vidaste meningen]. Detta uppnåddes på det vackraste sättet under Ramadan när vi såg människor gå till Allâhs hus i grupper och ensamma, vi såg dem sträva efter att utföra de obligatoriska bönerna i tid, ge i välgörenhet och tävla med varandra att göra goda handlingar. Låt dem som strävar [mot höga mål] tävla [al-Mutaffifeen 83:26], därför att de kommer att bli belönade insha Allâh. Men det finns ett fall som finns kvar, om dem som Gud stärker med det ord vars sanning står fast i denna värld och i evigheten [Ibraahim 14:27]. Den som Allâh hjälper att vara oföränderlig i att utföra rättfärdiga handlingar efter Ramadan, Allâh säger,
”Den som står efter [jordisk] makt och ära [skall veta att] all ära tillhör Gud. De goda orden stiger upp till Honom och Han förhöjer [värdet av] varje god handling. Men de som i tysthet smider onda planer har ett strängt straff att vänta och deras planer skall slå fel.” [Faatir 35:10]
Rättfärdiga handlingar är utan tvekan bland de bästa handlingar som alltid kan föra en person närmare Allâh och Herren av Ramadan är också Herren av Jumaada och Sha’baan och Dhu’l-Hijja och Muharram och Safar och alla de andra månaderna. Detta beror på att den dyrkan som Allâh föreskrivit för oss inkluderar fem pelare, varav en är fasta, vilket är under en fastställd period som har kommit till ett slut. Men det finns kvar andra pelare, Hajj, bönen och zakaah, som vi är ansvariga för inför Allâh. Vi måste utföra dessa på ett sådant sätt som behagar Allâh och vi måste därigenom sträva efter att uppfylla syftet för vilket vi har blivit skapade. Allâh säger,
”Jag har skapat de osynliga väsendena och människorna enbart för att de skall [känna Mig och] dyrka Mig.” [al-Dhaariyaat 51:56]
Profeten [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] lärde sina Följeslagare att tävla i att göra gott och han sade;
”En dirham [Namn på deras pengar] kan väga mer hos Allâh än en dinar och den bästa välgörenheten är den som en person ger när han är rik.”
Han [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] förklarade att om en person ger i välgörenhet när han är obenägen att göra det och är vid god hälsa men han fruktar fattigdom, den välgörenheten kommer att väga tungt i vågen med goda gärningar hos Allâh; medans den som skjuter upp det och spenderar i välgörenhet här och där när han blir sjuk i fruktan för att hans goda gärningar inte blir accepterade, där finns det en fara att hans [välgörenhet] inte blir accepterad – vi söker skydd hos Allâh från detta. Allâh säger,
”Men vägen tillbaka till Gud genom ånger är öppen enbart för dem som av oförstånd begår en dålig handling och sedan ångrar [den], innan deras tid är ute. Gud vänder Sig till dem och innesluter dem på nytt i Sin nåd; Gud är allvetande, vis. Ångerns väg är inte öppen för den som [ständigt] begår dåliga handlingar och först då döden når honom säger: “Nu känner jag ånger”, och inte heller för dem som dör som förnekare av sanningen; för dem har Vi ett plågsamt straff i beredskap.” [al-Nisaa’ 4:17-18]
Den fromma och uppriktige troende skall frukta Allâh och sträva efter att alltid lyda Allâh, hålla fast vid sin taqwa och alltid sträva efter att göra gott, kalla andra till Allâh, påbjuda det som är gott och förbjuda det som är ondskefullt. Den troendes dagar och nätter i denna värld är förvaringshus, så se efter vad du kan lagra i dem. Om du lagrar goda handlingar och saker i dem kommer förvaringshuset vittna till din fördel framför din Herre på Domedagen; om det är tvärtom, då kommer det vara en katastrof för dig! Må Allâh skydda oss och dig från det!
De lärda [må Allâh vara barmhärtig med dem] sade,
Bland de tecknen för accepterandet [av goda gärningar] är att Allâh låter en hasanah [god handling] följas av en annan, därför att en hasanah säger, ”Min syster, min syster!” Och en sayi’ah [dålig handling] säger också, ”Min syster, min syster!” – må Allâh skydda oss. Om Allâh har accepterat en persons Ramadan och han har tagit nytta från denna period av [spirituell] träning och varit oföränderlig i sin lydnad till Allâh, då har han förenats med karavanen av de som förblivit oföränderliga och svarat Allâh. Allâh säger,
”De som säger: “Gud är vår Herre” och som vill följa den raka vägen, till dem stiger änglarna ned [med hälsningen]: “Ni skall inte känna någon fruktan och ingen sorg skall tynga er! Tag emot det glada budskapet att paradiset som ni har blivit lovade [väntar er].
“Vi är hos er och vakar över er i detta liv och i det liv som skall komma; och där skall allt som era själar längtar efter vara ert och det ni ber om skall ni få.” [Fussilat 41:30-31]
”De som söker skydd hos Gud och Hans Sändebud och de troende, dessa Guds trogna är det som [till sist] skall vinna seger.” [al-Maa’idah 5:56]
”De som bekänner “Gud är vår Herre” och så håller fast [vid detta] skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem.” [al-Ahqaaf 46:13]
Detta, att man är oföränderlig och stabil skall fortsätta från en Ramadan till nästa därför att Profeten [må Allâhs frid och välsignelser vara över honom sade:
”Från en bön till nästa, från en Ramadan till nästa, från en Hajj till nästa sonar för de [synder] som man begått från en sak till nästa, så länge som du undviker större synder.”
Och Allâh säger,
”Om ni, som ni befallts, undviker de svåraste synderna skall Vi utplåna era dåliga handlingar och föra er in [i evigheten] genom en äreport.” [al-Nisaa’ 4:31]
Den troende bör förena sig med karavanen av dem som är oföränderliga och gå ombord skeppet av frälsning från och med tiden då han uppnår den tidigaste åldern av beslutsrätt tills han tar sitt sista andetag. Han skall stanna kvar i skuggan av ”Laa ilaaha illa Allâh” och njuta av Allâhs välsignelser.
Denna religion är sanningen och hur vi håller fast vid det under Ramadan är genom det som Allâh hedrat oss med från Hans gåvor, Hans nådiga välsignelse och Hans stora hjälp, så att vi kan fortsätta be qiyaam och dyrka honom efter Ramadan.
Glöm inte, min broder och syster, att Allâh har välsignat dig med i’tikaaf, och Allâh har välsignat dig med att ge välgörenhet, och Allâh har välsignat dig med fasta, och Allâh har välsignat dig med du’aa som är accepterad.
Glöm inte, min broder och syster, att ta hand om dessa goda gärningar och denna hjälp från Allâh och låt dem inte raderas av någon dålig gärning. Sträva efter att odla godhet och lycka längs din väg och umgås med dem som förblir stabila [i Islam] och sök efter Allâh, Hans Sändebud och Hemmet i Nästa Liv, där kommer man att säga till dig, Ta emot det glada budskapet av Paradiset, lika brett som himlarna och jorden.
Förberett till de fromma därför att ni svarade till Allâhs uppmaning; O sökare av godhet, fortsätt, därför att Allâh har utsatt en del människor som kommer att befrias från Helvetet. Och O sökare av ondhet, upphör. Och du svarade på Profetens [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] ord:
”Den som ber på natten av tro och hopp om belöning under Ramadan kommer få alla sina tidigare synder förlåtna. Och den som ber på natten av tro och hopp om belöning under Laylat al-Qadr kommer få alla sina tidigare synder förlåtna.”
Jag ber Allâh Som har välsignat oss och dig med fasta, i’tikaaf, ’umrah och välgörenhet att välsigna oss med vägledning, rättfärdighet och att acceptera våra goda handlingar; må Han hjälpa oss att fortsätta göra goda handlingar och förbli stabila, därför att vara uthållig med att ständigt utföra goda handlingar är en av de bästa sätt att närma sig Allâh.
Därför att när en man kom till Profeten [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] och sade, ”Ge mig råd,” så svarade Profeten, ”Tro på Allâh och förbli uthållig.” [Överens]
Enligt en rapport återberättad av Ahmad så sade han:
“Säg, jag tror på Allâh och förbli sedan uthållig.” Mannen sade, ”O Allâhs Sändebud, alla säger så.” Han svarade, ”Vissa människor som kom före dig sade så men de förblev inte uthålliga.”
Så den troende måste fortsätta att vara uthållig och oföränderlig i sin lydnad till Allâh,
”Gud stärker de troende med det ord vars sanning står fast i denna värld och i evigheten; men de orättfärdiga låter Han gå vilse. – Gud gör vad Han vill.” [Ibraaheem 14:27]
Den som är uthållig i sin lydnad till Allâh kommer få sin du’aa accepterad, den du’aa som han upprepar mer än 25 gånger varje dag, ”Led oss på den raka vägen” [al-Faatihah 1:6], som vi säger i al-Faatihah.
Varför är det så att vi säger och tror starkt på att om vi förblir uthålliga så kommer Allâh förlåta oss, men vi är för lata för att praktisera detta i verkligheten? Vi ska frukta Allâh och praktisera detta i våra handlingar, tankar och ord.
Vi bör sträva efter vägen ”ihdinaa al-siraat al-mustaqeem [Led oss på den raka vägen]” och vi bör resa samma väg som ”iyaaka na’budu wa iyyaaka nasta’een [Dig tillber vi; Dig anropar vi om hjälp]” [al-Faatihah 1:5] i skuggan av ”ihdinaa al-siraat al-mustaqeem [Led oss på den raka vägen]” och följa den väg som leder oss till Paradiset lika vid som himlarna och jorden, vars nyckel är Laa ilaaha ill-Allâh. Må Allâh ge oss och dig ett gott slut.
Efter slutet av Ramadan delas människor upp i olika kategorier och två av de mest framträdande ska jag beskriva här. Den första kategorin eller typen som du ser är de som anstränger sig väldigt mycket i dyrkan under Ramadan. Varje gång du ser dem nedfaller de i sujod eller ber, läser Qur’aan eller gråter, så mycket att de påminner dig om några av tjänarna bland våra salaf och du känner till och med medlidande för dem p.g.a. intensiteten av deras ansträngning och strävan.
Men månaden har knappt tagit slut förrän de går tillbaka till slarv och synder, som om de var fångar från denna dyrkan. Så de vänder sin uppmärksamhet mot sina lustar och blir slarviga och begår synder som de tror tar bort deras lidande och sorg. Men dessa fattiga människor glömmer att synden är orsaken till undergång, därför att synder är som sår efter ett krig, en utav dem kan visa sig vara dödlig.
Hur ofta har inte synder hindrat en person från att säga Laa ilaaha ill-Allâh när han eller hon ligger i sin dödskamp. Efter att ha tillbringat hela denna månad med tro, [läsa] Qur’an och andra handlingar av dyrkan, så återfaller dessa människor i synd, Laa hawla wa laa quwwata illa Billaah!
Dessa är de tillfälliga tjänarna som endast erkänner Allâh vid vissa tillfällen eller i olyckliga och svåra tider, och efter det så finns det ingen mer lydnad eller dyrkan. Subhan Allâh, vilken dålig vana detta är!
”Tjänaren bad om något han önskade, och när önskan var uppfylld, så varken bad han eller fastade.” [Arabisk dikt]
Jag undrar, vad är poängen med dyrkan under en hel månad om det ändå kommer att följas av en återgång till oanständigt beteende?
Den andra typen eller kategorin är de som känner sig bekymrade över Ramadans slut, därför att de har smakat sötman av att vara fri från synder och tålamodets bitterhet blev obetydligt för dem därför att de insåg deras svaghets sanna sida och behovet av deras Herre [Allâh] och deras behov att lyda honom.
De fastade i sann bemärkelse och stod i bön under natten av kärlek. Så när de tar farväl av Ramadan rinner deras tårar och deras hjärtan är krossade. De personer bland dem som var belastade med synder hoppades på att bli fri dem och friköpt från Helvetet, och förena sig med karavanen av dem som är accepterade. Fråga dig själv, min syster och min broder, vilken grupp tillhör du?
Vid Allâh, är de likadana? Prisade vare Allâh, men de flesta av dem vet inte. Mufassireen sade som kommentar till versen,
”Säg: “Var och en går till väga på sitt sätt…” [al-Israa’ 17:87]
– varje person handlar i enlighet med hans sätt eller den natur som han är van vid. Detta är fördömelse för den icke-troende och beröm för den troende.
Glöm inte att de mest älskade handlingarna för Allâh är de kontinuerliga, även om de är små. Allâhs Sändebud [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] sade:
”O Människor, ni måste utföra det ni kan av goda handlingar, därför Allâh blir inte trött innan dig. Den mest älskvärda handlingen för Allâh är de kontinuerliga, även om de är små. Om Muhammads [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] familj gjorde någonting, så höll de fast vid det.” [Återberättad av Muslim]
När Profeten [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] blev frågad om vilka handlingar som Allâh älskar mest så svarade han:
”De kontinuerliga, även om de är små.”
’Aa’isha [må Allâh vara nöjd med henne] blev frågad om vad Allâhs Sändebud [må Allâhs frid och välsignelse vara över honom] gjorde och om han brukade göra vissa saker på bestämda dagar. Hon sade:
”Nej, hans goda handlingar var kontinuerliga. Vem av er kan göra vad Allâhs Sändebud [må Allâhs frid och välsignelse över honom] brukade göra?”
Handlingar av dyrkan i Islam är baserade på vissa villkor som måste uppfyllas, liksom ihågkommelsen av Allâh [dhikr], Hajj och ’Umarah [och deras frivilliga handlingar], uppmana det som är gott och förbjuda det som är ont, söka kunskap, strävan för Allahs skull och andra goda handlingar. Så sträva efter att dyrka kontinuerligt i enlighet med din förmåga.
Må Allâh välsigna vår Profet, hans familj och Följeslagare och ge dem frid.
Källa: al-Da’wah magazine, nr. 1774, s. 12
