Profetiorna i Koranen
Beskrivning:
Uppfyllelsen av de olika profetiorna i Koranen är ett klart bevis på att den kommer från en gudomlig källa.
Koranen innehåller många profetior som har uppfyllts, men i denna diskussion begränsar vi oss till endast fem.[1] De två första profetiorna är anmärkningsvärda: till skillnad från någon annan världsreligions skrift profeterar Koranen om sin egen bevarande under gudomlig vård, och vi kommer att visa hur detta faktiskt skedde.
Koranens skydd från förvanskning
Koranen gör ett anspråk som ingen annan religiös text gör, nämligen att Gud själv kommer att hålla dess text säker från förändring. Gud säger:
”Se, det är Vi själva som stegvis har uppenbarat denna påminnelse, och, se, det är Vi som verkligen skall bevara den [från all förvanskning].” (Koranen 15:9)
Lättheten att memorera Koranen
Gud har gjort Koranen lätt att memorera:
”Och i sanning har Vi gjort Koranen lätt att minnas; vem är då villig att ta den till hjärtat?” (Koranen 54:17)
Den lätthet med vilken Koranen memoreras är oöverträffad. Det finns ingen annan skrift eller religiös text i världen som är lika lätt att memorera; även icke-araber och barn lär sig den utantill med lätthet. Hela Koranen memoreras av nästan varje islamisk lärd och hundratusentals vanliga muslimer, generation efter generation. Nästan varje muslim har någon del av Koranen memorerad för att läsa i sina böner.
Den dubbla profetian
Före islams uppgång var romarna och perserna två konkurrerande supermakter. Romarna leddes av Herakleios (610–641 e.Kr.), en kristen kejsare, medan perserna var zoroastrier ledda av Khosrow Parviz (regerade 590–628 e.Kr.), under vilken imperiet nådde sin största expansion.
År 614 erövrade perserna Syrien och Palestina, tog Jerusalem, förstörde Gravkyrkan och förde bort det ”Sanna Korset” till Ktesifon. Sedan, år 619, ockuperade de Egypten och Libyen. Herakleios mötte dem vid thrakiska Heraclea (617 eller 619), men de försökte fånga honom, och han red i vild flykt tillbaka till Konstantinopel, hetsigt förföljd.[2]
Muslimerna sörjde den romerska förlusten eftersom de kände sig andligt närmare det kristna Rom än det zoroastriska Persien, men meckanerna gladde sig naturligtvis åt den hedniska persiska segern. För meckanerna var den romerska förödmjukelsen ett olycksbådande tecken på muslimernas kommande nederlag. Vid denna tid tröstade Guds profetia de troende:
”Romarna har blivit besegrade – i ett land nära; men de, (även) efter detta nederlag, skall snart segra – inom tio år. Hos Gud är beslutet, i det förgångna och i framtiden: på den dagen skall de troende glädjas med Guds hjälp. Han hjälper den Han vill, och Han är den Mäktige, den Nåderike.” (Koranen 30:2–5)
Koranen gjorde en profetia om två segrar:
- Den framtida romerska segern inom tio år över perserna, något otänkbart vid den tiden.
- De troendes glädje över en seger mot hedningarna.
Båda dessa profetior uppfylldes.
År 622 lämnade Herakleios Konstantinopel medan böner steg från dess många helgedomar för seger över de persiska zoroastrierna och återerövringen av Jerusalem. Han ägnade de följande två åren åt kampanjer i Armenien. År 627 mötte han perserna nära Nineve. Där dödade han tre persiska generaler i envig, dödade den persiske befälhavaren och skingrade den persiska hären. En månad senare gick Herakleios in i Dastagird med dess väldiga skatter. Khosrow störtades av sin son, som slöt fred med Herakleios. När han återvände till Konstantinopel i triumf hyllades Herakleios som en hjälte.[3]
Dessutom, år 624 e.H., besegrade muslimerna meckanerna i den första och avgörande striden vid Badr.
En indisk lärd uttryckte det så här:
”…en enda rad av profetia relaterades till fyra nationer och ödet för två stora imperier. Allt detta bevisar att den heliga Koranen är Guds bok.”[4]
Profetian om de hedniska meckanernas nederlag
Koranen förutsade nederlaget för de otrogna i Mecka medan profeten Muhammed och hans anhängare fortfarande förföljdes av dem:
”Eller säger de (de meckanska förnekarna): ’Vi är en stor skara, och vi skall segra?’ Deras skara skall besegras, och de skall vända sina ryggar [i flykt]!” (Koranen 54:45)
Profetian uppenbarades i Mecka, men uppfylldes vid slaget vid Badr, två år efter profetens utvandring till staden Medina.
Ödet för specifika individer
Waleed ibn Mugheera var en hårdnackad fiende som öppet hånade Koranen:
”Sedan sade han: ’Detta är inget annat än magi från forna tider; detta är inget annat än en människas ord!’” (Koranen 74:24–25)
Koranen profeterade att han aldrig skulle acceptera islam:
”Snart skall Jag kasta honom i helvetets eld! Och vad skall förklara för dig vad helvetets eld är? Den lämnar intet och skonar intet.” (Koranen 74:26–28)
Waleed dog i otro, såsom Koranen hade förutsagt.
Även beträffande Abu Lahab, en hätsk motståndare till islam, förutsade Koranen att han skulle dö i opposition mot Guds religion:
”Må Abu Lahabs händer förgås, och [sannerligen] han har förgåtts. Hans rikedom och vinning skall inte gagna honom. Han skall kastas i flammande eld.” (Koranen 111:1–3)
Tre specifika profetior gjordes om Abu Lahab:
- Hans konspirationer mot profeten skulle inte lyckas.
- Hans rikedom och barn skulle inte gagna honom.
- Han skulle dö i opposition mot Guds religion och gå in i elden.
Abu Lahab dog också i otro, såsom Koranen hade förutsagt. Hade Waleed eller Abu Lahab accepterat islam, även ytligt, skulle de ha motbevisat dess profetior och därmed dess himmelska källa!
Dessutom hade Abu Lahab fyra söner, två av vilka dog i ung ålder under hans livstid. De andra två sönerna och en dotter antog islam och omintetgjorde hans förhoppningar! Slutligen dog han av en pest; människor vågade inte röra hans kropp av rädsla för smitta och kastade lera och stenar över honom där han dog för att göra det till hans grav.
Slutsats
En grundläggande förutsättning för att tro att en skrift verkligen är en uppenbarelse från Gud är dess inre sanning, vare sig det gäller händelser i det förflutna, framtiden eller samtiden. Som man kan se finns det många profetior nämnda i Koranen, några av vilka uppfylldes under profetens livstid, andra efter hans död, och ytterligare några återstår att uppfyllas.
Fotnoter:
[1] For more Quranic prophecies please see ‘Mercy For the Worlds,’ by Qazi Suliman Mansoorpuri, vol.3, p. 248 – 313.
[2] ”Heraclius.” Encyclopædia Britannica from Encyclopædia Britannica Premium Service.http://www.britannica.com/eb/article?tocId=9040092
[3] ”Heraclius.” Encyclopædia Britannica from Encyclopædia Britannica Premium Service.
http://www.britannica.com/eb/article?tocId=9040092
[4] ‘Mercy For the Worlds,’ by Qazi Suliman Mansoorpuri, vol.3, p. 312.
