Vers 1 i sura al-Mulk (67:1)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
تَبَارَكَ ٱلَّذِى بِيَدِهِ ٱلْمُلْكُ وَهُوَ عَلَىٰ كُلِّ شَىْءٍۢ قَدِيرٌۭ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| تَبَارَكَ | tabāraka | Välsignad är / Upphöjd är |
| ٱلَّذِى | alladhī | Han som |
| بِيَدِهِ | bi-yadihi | i Hans hand |
| ٱلْمُلْكُ | al-mulk | är herraväldet / riket / makten |
| وَهُوَ | wa-huwa | och Han |
| عَلَىٰ | ʿalā | över / har makt över |
| كُلِّ | kulli | varje / all |
| شَىْءٍۢ | shayʾin | ting / sak |
| قَدِيرٌۭ | qadīr | är allsmäktig / har full förmåga |
Versen inleder suran med en kraftfull påminnelse om Guds absoluta suveränitet. ”Tabāraka” uttrycker en välsignelse och upphöjdhet som är unik för Gud – en evig och oändlig välsignelse, inte bunden till tid eller plats. Att ”herraväldet är i Hans hand” betyder att all makt, kontroll och ägande tillhör Gud ensam. Det är en teologisk deklaration om tawḥīd (Guds enhet) och rubūbiyyah (Guds herravälde). Att Han är ”qadīr” över allt förstärker idén att inget ligger utanför Hans vilja eller förmåga.
Vers 2 i sura al-Mulk (67:2)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
ٱلَّذِى خَلَقَ ٱلْمَوْتَ وَٱلْحَيَوٰةَ لِيَبْلُوَكُمْ أَيُّكُمْ أَحْسَنُ عَمَلًۭا ۚ وَهُوَ ٱلْعَزِيزُ ٱلْغَفُورُ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| ٱلَّذِى | alladhī | Han som |
| خَلَقَ | khalaqa | har skapat |
| ٱلْمَوْتَ | al-mawta | döden |
| وَٱلْحَيَوٰةَ | wa-l-ḥayāh | och livet |
| لِيَبْلُوَكُمْ | li-yabluwakum | för att pröva er |
| أَيُّكُمْ | ayyukum | vem av er |
| أَحْسَنُ | aḥsanu | är bäst / mest god |
| عَمَلًۭا | ʿamalan | i handling / gärning |
| وَهُوَ | wa-huwa | och Han |
| ٱلْعَزِيزُ | al-ʿazīz | den Allsmäktige / den Mäktige |
| ٱلْغَفُورُ | al-ghafūr | den Ständigt Förlåtande |
Versen uttrycker en central aspekt av islams syn på människans existens: livet och döden är skapade av Gud som ett medel för prövning. Döden är inte ett slut, utan en del av den gudomliga ordningen. Livet är inte bara en gåva, utan en arena för moraliskt ansvar. Gud är al-ʿAzīz (den Allsmäktige) – vilket innebär att Han har makt att genomföra sin vilja – och al-Ghafūr (den Förlåtande), vilket visar att prövningen inte är skoningslös, utan genomsyrad av nåd.
Vers 3 i sura al-Mulk (67:3)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
ٱلَّذِى خَلَقَ سَبْعَ سَمَـٰوَٰتٍۢ طِبَاقًۭا ۖ مَّا تَرَىٰ فِى خَلْقِ ٱلرَّحْمَـٰنِ مِن تَفَـٰوُتٍۢ ۖ فَٱرْجِعِ ٱلْبَصَرَ هَلْ تَرَىٰ مِن فُطُورٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| ٱلَّذِى | alladhī | Han som |
| خَلَقَ | khalaqa | har skapat |
| سَبْعَ | sabʿa | sju |
| سَمَـٰوَٰتٍۢ | samāwātin | himlar |
| طِبَاقًۭا | ṭibāqan | i lager / ovanpå varandra |
| مَّا | mā | du (ser) inte |
| تَرَىٰ | tarā | du ser |
| فِى | fī | i |
| خَلْقِ | khalqi | skapelsen |
| ٱلرَّحْمَـٰنِ | al-Raḥmān | den Nåderike |
| مِن | min | någon / något av |
| تَفَـٰوُتٍۢ | tafāwutin | brist / disharmoni / oregelbundenhet |
| فَٱرْجِعِ | fa-rjiʿ | så vänd tillbaka |
| ٱلْبَصَرَ | al-baṣara | blicken / synen |
| هَلْ | hal | ser du |
| تَرَىٰ | tarā | du ser |
| مِن | min | någon / något av |
| فُطُورٍۢ | fuṭūrin | spricka / brist / defekt |
Versen förmedlar Guds perfekta skapelse och uppmanar till kontemplation. Att Gud skapat sju himlar i lager visar på ordning, struktur och fullkomlighet. Al-Raḥmān (den Nåderike) används här för att betona att denna perfekta skapelse är ett uttryck för Guds nåd. Versen uppmanar människan att reflektera med sin blick – en teologisk metod för att nå insikt om Guds storhet genom naturens perfektion.
Vers 4 i sura al-Mulk (67:4)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
ثُمَّ ٱرْجِعِ ٱلْبَصَرَ كَرَّتَيْنِ يَنقَلِبْ إِلَيْكَ ٱلْبَصَرُ خَاسِئًۭا وَهُوَ حَسِيرٌۭ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| ثُمَّ | thumma | Sedan |
| ٱرْجِعِ | rjiʿ | vänd tillbaka / rikta åter |
| ٱلْبَصَرَ | al-baṣara | blicken / synen |
| كَرَّتَيْنِ | karratayn | två gånger / två gånger till |
| يَنقَلِبْ | yanqalib | kommer att återvända / vända tillbaka |
| إِلَيْكَ | ilayka | till dig |
| ٱلْبَصَرُ | al-baṣaru | blicken / synen |
| خَاسِئًۭا | khāsiʾan | förödmjukad / förkastad |
| وَهُوَ | wa-huwa | och han / den |
| حَسِيرٌۭ | ḥasīr | utmattad / trött / uttröttad |
Versen är ett mäktigt exempel på Koranens retoriska kraft: den uppmanar läsaren att gång på gång rikta sin blick mot skapelsen för att finna brister – men blicken återvänder förödmjukad och utmattad, oförmögen att finna något fel i Guds perfekta skapelse.
Vers 5 i sura al-Mulk (67:5)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
وَلَقَدْ زَيَّنَّا ٱلسَّمَآءَ ٱلدُّنْيَا بِمَصَـٰبِيحَ وَجَعَلْنَـٰهَا رُجُومًۭا لِّلشَّيَـٰطِينِ ۖ وَأَعْتَدْنَا لَهُمْ عَذَابَ ٱلسَّعِيرِ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| وَلَقَدْ | wa-laqad | Och sannerligen |
| زَيَّنَّا | zayyannā | Vi har smyckat / prytt |
| ٱلسَّمَآءَ | al-samāʾa | himlen |
| ٱلدُّنْيَا | al-dunyā | den närmaste / jordiska (himlen) |
| بِمَصَـٰبِيحَ | bi-maṣābīḥa | med lyktor / ljus (stjärnor) |
| وَجَعَلْنَـٰهَا | wa-jaʿalnāhā | och Vi har gjort dem |
| رُجُومًۭا | rujūman | till projektiler / kastvapen |
| لِّلشَّيَـٰطِينِ | li-l-shayāṭīn | mot demonerna / djävlarna |
| وَأَعْتَدْنَا | wa-aʿtadnā | och Vi har förberett |
| لَهُمْ | lahum | för dem |
| عَذَابَ | ʿadhāba | ett straff |
| ٱلسَّعِيرِ | al-saʿīr | den brinnande elden / flammande eld |
Denna vers kombinerar kosmologisk skönhet (stjärnorna som lyktor) med eskatologisk varning (straff för demonerna), och är rik på bildspråk och teologisk symbolik.
Vers 6 i sura al-Mulk (67:6)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
وَلِلَّذِينَ كَفَرُوا۟ بِرَبِّهِمْ عَذَابُ جَهَنَّمَ ۖ وَبِئْسَ ٱلْمَصِيرُ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| وَلِلَّذِينَ | wa-li-lladhīna | Och för dem som |
| كَفَرُوا۟ | kafarū | förnekade / var otrogna |
| بِرَبِّهِمْ | bi-rabbihim | sin Herre |
| عَذَابُ | ʿadhābu | (väntar) ett straff |
| جَهَنَّمَ | jahannama | helvetet / Gehenna |
| وَبِئْسَ | wa-biʾsa | och usel är / vilket eländigt |
| ٱلْمَصِيرُ | al-maṣīr | slutmål / återvändoplats |
Versen är kort men kraftfull, med stark eskatologisk och moralsk laddning. Den använder kontrast mot föregående versers skönhet och ordning i skapelsen, och påminner om konsekvenserna för dem som förnekar Gud.
Vers 7 i sura al-Mulk (67:7)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
إِذَآ أُلْقُوا۟ فِيهَا سَمِعُوا۟ لَهَا شَهِيقًۭا وَهِىَ تَفُورُ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| إِذَآ | idhā | när |
| أُلْقُوا۟ | ulqū | de kastas / slungas |
| فِيهَا | fīhā | i den (helvetet) |
| سَمِعُوا۟ | samiʿū | de hör |
| لَهَا | lahā | från den / dess |
| شَهِيقًۭا | shahīqan | ett väsande / frustande ljud |
| وَهِىَ | wa-hiya | medan den / och den |
| تَفُورُ | tafūru | kokar / sjuder / sprutar |
Denna vers skildrar helvetets reaktion när förnekarna kastas in: ett frustande ljud och en kokande, våldsam rörelse. Den är rik på auditiva och visuella bilder, och fungerar som en retorisk förstärkning av vers 6.
Vers 8 i sura al-Mulk (67:8)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
تَكَادُ تَمَيَّزُ مِنَ ٱلْغَيْظِ ۖ كُلَّمَآ أُلْقِىَ فِيهَا فَوْجٌۭ سَأَلَهُمْ خَزَنَتُهَآ أَلَمْ يَأْتِكُمْ نَذِيرٌۭ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| تَكَادُ | takādu | Den är nära att / håller på att |
| تَمَيَّزُ | tamayyazu | explodera / slitas sönder |
| مِنَ | mina | av / från |
| ٱلْغَيْظِ | al-ghayẓi | vrede / raseri |
| كُلَّمَآ | kullamā | varje gång / så ofta som |
| أُلْقِىَ | ulqiya | kastas / slungas |
| فِيهَا | fīhā | i den (helvetet) |
| فَوْجٌۭ | fawjun | en skara / grupp |
| سَأَلَهُمْ | saʾalahum | frågar dem |
| خَزَنَتُهَآ | khazanatuhā | dess väktare / förvaltare |
| أَلَمْ | a-lam | Har inte |
| يَأْتِكُمْ | yaʾtikum | kommit till er |
| نَذِيرٌۭ | nadhīr | en varnare / förkunnare |
Versen skildrar helvetets intensitet – det är så fyllt av vrede att det nästan slits sönder – och hur dess väktare ställer en retorisk fråga till de fördömda: ”Kom det inte en varnare till er?” Den är rik på dramatiska bilder, retoriska frågor och eskatologisk tematik.
Vers 9 i sura al-Mulk (67:9)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
قَالُوا۟ بَلَىٰ قَدْ جَآءَنَا نَذِيرٌۭ فَكَذَّبْنَا وَقُلْنَا مَا نَزَّلَ ٱللَّهُ مِن شَىْءٍ إِنْ أَنتُمْ إِلَّا فِى ضَلَـٰلٍۢ كَبِيرٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| قَالُوا۟ | qālū | De sade |
| بَلَىٰ | balā | Jo visst / Ja |
| قَدْ | qad | sannerligen / verkligen |
| جَآءَنَا | jāʾanā | kom till oss |
| نَذِيرٌۭ | nadhīr | en varnare / förkunnare |
| فَكَذَّبْنَا | fa-kadhdhabnā | men vi förnekade honom / kallade honom lögnare |
| وَقُلْنَا | wa-qulnā | och vi sade |
| مَا | mā | att inte / inget |
| نَزَّلَ | nazzala | har sänt ned |
| ٱللَّهُ | Allāh | Gud |
| مِن | min | något |
| شَىْءٍ | shayʾin | ting / något |
| إِنْ | in | ni är inte annat än |
| أَنتُمْ | antum | ni |
| إِلَّا | illā | annat än |
| فِى | fī | i |
| ضَلَـٰلٍۢ | ḍalālin | villfarelse / förvillelse |
| كَبِيرٍۢ | kabīr | stor / allvarlig |
Versen återger de fördömdas erkännande: ”Jo, en varnare kom till oss – men vi kallade honom lögnare…” och avslöjar deras tidigare arrogans och förnekelse. Den är rik på dialogisk struktur, självanklagelse, och retorisk kontrast mellan sanning och villfarelse.
Vers 10 i sura al-Mulk (67:10)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
وَقَالُوا۟ لَوْ كُنَّا نَسْمَعُ أَوْ نَعْقِلُ مَا كُنَّا فِىٓ أَصْحَـٰبِ ٱلسَّعِيرِ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| وَقَالُوا۟ | wa-qālū | Och de sade |
| لَوْ | law | om bara / om vi ändå |
| كُنَّا | kunnā | vi hade varit |
| نَسْمَعُ | nasmaʿu | lyssnande / hörsamma |
| أَوْ | aw | eller |
| نَعْقِلُ | naʿqilu | förstått / använt vårt förstånd |
| مَا | mā | så skulle vi inte |
| كُنَّا | kunnā | ha varit |
| فِىٓ | fī | bland |
| أَصْحَـٰبِ | aṣḥābi | följeslagarna / invånarna |
| ٱلسَّعِيرِ | al-saʿīr | den flammande elden / helvetet |
Versen uttrycker de fördömdas ånger: ”Om vi bara hade lyssnat eller förstått, skulle vi inte ha varit bland helvetets invånare.” Den är rik på självreflektion, förlorad möjlighet, och existentiell ånger.
Vers 11 i sura al-Mulk (67:11)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
فَٱعْتَرَفُوا۟ بِذَنۢبِهِمْ فَسُحْقًۭا لِّأَصْحَـٰبِ ٱلسَّعِيرِ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| فَٱعْتَرَفُوا۟ | fa-ʿtarafū | så erkände de |
| بِذَنۢبِهِمْ | bi-dhanbihim | sin synd / sitt brott |
| فَسُحْقًۭا | fa-suḥqan | bort med dem / förintelse / fördömelse |
| لِّأَصْحَـٰبِ | li-aṣḥābi | för följeslagarna / invånarna |
| ٱلسَّعِيرِ | al-saʿīr | den flammande elden / helvetet |
Versen avslutar den föregående dialogen med ett konstaterande: de erkänner sin skuld, men det är för sent – fördömelsen är deras lott. Den är kort, kraftfull och avslutande, med stark teologisk laddning, moralisk konsekvens och retorisk intensitet.
Vers 12 i sura al-Mulk (67:12)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
إِنَّ ٱلَّذِينَ يَخْشَوْنَ رَبَّهُم بِٱلْغَيْبِ لَهُم مَّغْفِرَةٌۭ وَأَجْرٌۭ كَبِيرٌۭ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| إِنَّ | inna | Sannerligen / förvisso |
| ٱلَّذِينَ | alladhīna | de som |
| يَخْشَوْنَ | yakhshawn | fruktar / vördar |
| رَبَّهُم | rabbahum | sin Herre |
| بِٱلْغَيْبِ | bi-l-ghayb | i det fördolda / utan att se Honom |
| لَهُم | lahum | för dem |
| مَّغْفِرَةٌۭ | maghfirah | finns förlåtelse |
| وَأَجْرٌۭ | wa-ajrun | och belöning |
| كَبِيرٌۭ | kabīr | stor / väldig |
Versen skiftar från varning till hopp: den lovar förlåtelse och stor belöning till dem som vördar sin Herre i det fördolda – alltså utan att ha sett Honom, men ändå tror och fruktar. Den är rik på teologisk tröst, eskatologiskt löfte, och andlig djup.
Vers 13 i sura al-Mulk (67:13)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
وَأَسِرُّوا۟ قَوْلَكُمْ أَوِ ٱجْهَرُوا۟ بِهِۦٓ ۖ إِنَّهُۥ عَلِيمٌۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| وَأَسِرُّوا۟ | wa-asirrū | och håll hemligt / viska |
| قَوْلَكُمْ | qawlakum | ert tal / era ord |
| أَوِ | awi | eller |
| ٱجْهَرُوا۟ | ijharū | tala öppet / högt |
| بِهِۦٓ | bihi | det (era ord) |
| إِنَّهُۥ | innahu | sannerligen Han |
| عَلِيمٌۢ | ʿalīmun | är allvetande |
| بِذَاتِ | bi-dhāti | om det som finns i |
| ٱلصُّدُورِ | al-ṣudūr | brösten / hjärtat / det innersta |
Versen betonar att Guds kunskap omfattar både det uttalade och det fördolda – Han vet vad som finns i människans innersta, oavsett om hon talar högt eller viskar. Den är rik på teologisk innebörd, retorisk kontrast, och påminnelse om Guds allvetande natur.
Vers 14 i sura al-Mulk (67:14)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
أَلَا يَعْلَمُ مَنْ خَلَقَ وَهُوَ ٱللَّطِيفُ ٱلْخَبِيرُ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| أَلَا | alā | Är det inte så att…? / Visst |
| يَعْلَمُ | yaʿlamu | vet / känner till |
| مَنْ | man | den som |
| خَلَقَ | khalaqa | har skapat |
| وَهُوَ | wa-huwa | och Han |
| ٱللَّطِيفُ | al-Laṭīf | den Subtile / den Milde |
| ٱلْخَبِيرُ | al-Khabīr | den Allvetande / den som är fullt underrättad |
Versen är en retorisk fråga som understryker Guds fullkomliga kunskap: ”Skulle inte Han som har skapat veta?” Den avslutas med två av Guds namn – al-Laṭīf och al-Khabīr – som förstärker Hans subtila insikt och fullständiga vetskap om allt, även det mest dolda.
Vers 15 i sura al-Mulk (67:15)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
هُوَ ٱلَّذِى جَعَلَ لَكُمُ ٱلْأَرْضَ ذَلُولًۭا فَٱمْشُوا۟ فِى مَنَاكِبِهَا وَكُلُوا۟ مِن رِّزْقِهِۦ ۖ وَإِلَيْهِ ٱلنُّشُورُ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| هُوَ | huwa | Han |
| ٱلَّذِى | alladhī | som |
| جَعَلَ | jaʿala | har gjort / har låtit |
| لَكُمُ | lakum | för er |
| ٱلْأَرْضَ | al-arḍa | jorden |
| ذَلُولًۭا | dhalūlan | lätt att färdas på / undergiven |
| فَٱمْشُوا۟ | fa-imshū | så vandra / gå |
| فِى | fī | på / i |
| مَنَاكِبِهَا | manākibihā | dess höjder / vidder / sidor |
| وَكُلُوا۟ | wa-kulū | och ät |
| مِن | min | av / från |
| رِّزْقِهِۦ | rizqihi | Hans försörjning / Hans gåvor |
| وَإِلَيْهِ | wa-ilayhi | och till Honom |
| ٱلنُّشُورُ | al-nushūr | återuppståndelsen / uppståndelsen |
Versen är en påminnelse om Guds gåvor och människans ansvar: jorden är gjord tillgänglig, människan får röra sig fritt och ta del av försörjningen – men slutligen är det till Gud återuppståndelsen sker. Den är rik på teologisk innebörd, existentiell struktur, och pedagogisk potential.
Vers 16 i sura al-Mulk (67:16)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
ءَأَمِنتُم مَّن فِى ٱلسَّمَآءِ أَن يَخْسِفَ بِكُمُ ٱلْأَرْضَ فَإِذَا هِىَ تَمُورُ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| ءَأَمِنتُم | a-amintum | Har ni känt er säkra / tror ni er vara trygga |
| مَّن | man | på Den som |
| فِى | fī | är i / över |
| ٱلسَّمَآءِ | al-samāʾi | himlen |
| أَن | an | att |
| يَخْسِفَ | yakhṣifa | Han låter sjunka ner / låter sluka |
| بِكُمُ | bikum | er |
| ٱلْأَرْضَ | al-arḍa | jorden |
| فَإِذَا | fa-idhā | då / plötsligt |
| هِىَ | hiya | den (jorden) |
| تَمُورُ | tamūru | skälver / rör sig våldsamt |
Versen är en retorisk varning: tror ni er vara säkra från att Gud, som är över er, låter jorden sluka er? Den avslutas med en bild av jorden som plötsligt börjar skälva – ett kraftfullt uttryck för Guds makt och människans sårbarhet.
Vers 17 i sura al-Mulk (67:17)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
أَمْ أَمِنتُم مَّن فِى ٱلسَّمَآءِ أَن يُرْسِلَ عَلَيْكُمْ حَاصِبًۭا ۖ فَسَتَعْلَمُونَ كَيْفَ نَذِيرِ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| أَمْ | am | Eller |
| أَمِنتُم | amintum | känner ni er säkra / tror ni er vara trygga |
| مَّن | man | på Den som |
| فِى | fī | är i / över |
| ٱلسَّمَآءِ | al-samāʾi | himlen |
| أَن | an | att |
| يُرْسِلَ | yursila | Han sänder / skickar |
| عَلَيْكُمْ | ʿalaykum | över er / mot er |
| حَاصِبًۭا | ḥāṣiban | en storm / regn av stenar / förintande vind |
| فَسَتَعْلَمُونَ | fa-sa-taʿlamūna | då kommer ni att få veta |
| كَيْفَ | kayfa | hur |
| نَذِيرِ | nadhīrī | Min varning / hur (allvarlig) Min varning är |
Versen är en retorisk varning som följer upp vers 16: ”Tror ni er vara säkra från att Han sänder en förintande storm över er?” Den avslutas med ett hotfullt löfte: ”Då kommer ni att förstå hur Min varning är.” Den är rik på eskatologisk laddning, bildspråk, och retorisk förstärkning.
Vers 18 i sura al-Mulk (67:18)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
وَلَقَدْ كَذَّبَ ٱلَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ فَكَيْفَ كَانَ نَكِيرِ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| وَلَقَدْ | wa-laqad | Och sannerligen |
| كَذَّبَ | kadhdhab | förnekade / kallade lögn |
| ٱلَّذِينَ | alladhīna | de som |
| مِن | min | före / från |
| قَبْلِهِمْ | qablihim | dem / deras föregångare |
| فَكَيْفَ | fa-kayfa | så hur |
| كَانَ | kāna | var / blev |
| نَكِيرِ | nakīrī | Min vedergällning / Min förkastelse / Min tillrättavisning |
Versen påminner om tidigare folk som förnekade sanningen och fick möta Guds straff. Den avslutas med en retorisk fråga: ”Hur var då Min tillrättavisning?” – vilket förstärker hotet och uppmanar till eftertanke.
Vers 19 i sura al-Mulk (67:19)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
أَوَلَمْ يَرَوْا۟ إِلَى ٱلطَّيْرِ فَوْقَهُمْ صَـٰفَّـٰتٍۢ وَيَقْبِضْنَ ۚ مَا يُمْسِكُهُنَّ إِلَّا ٱلرَّحْمَـٰنُ ۚ إِنَّهُۥ بِكُلِّ شَىْءٍۢ بَصِيرٌۭ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| أَوَلَمْ | a-wa-lam | Har de då inte…? / Ser de då inte…? |
| يَرَوْا۟ | yaraw | sett |
| إِلَى | ilā | på / mot |
| ٱلطَّيْرِ | al-ṭayr | fåglarna |
| فَوْقَهُمْ | fawqahum | ovanför dem |
| صَـٰفَّـٰتٍۢ | ṣāffātin | utsträckta (vingar) / svävande |
| وَيَقْبِضْنَ | wa-yaqbiḍna | och de drar in / slår ihop (vingarna) |
| مَا | mā | ingen / inget |
| يُمْسِكُهُنَّ | yumsikuhunna | håller dem uppe / håller dem kvar |
| إِلَّا | illā | utom |
| ٱلرَّحْمَـٰنُ | al-Raḥmān | den Nåderike |
| إِنَّهُۥ | innahu | sannerligen Han |
| بِكُلِّ | bi-kulli | om allt |
| شَىْءٍۢ | shayʾin | ting / sak |
| بَصِيرٌۭ | baṣīr | är fullt seende / har insikt |
Versen är en retorisk påminnelse om Guds makt och närvaro i naturens ordning: fåglarna svävar ovanför oss med utsträckta vingar, och det är endast den Nåderike som håller dem uppe. Den är rik på bildspråk, kosmologisk reflektion, och teologisk förundran.
Vers 20 i sura al-Mulk (67:20)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
أَمَّنْ هَـٰذَا ٱلَّذِى هُوَ جُندٌۭ لَّكُمْ يَنصُرُكُم مِّن دُونِ ٱلرَّحْمَـٰنِ ۚ إِنِ ٱلْكَـٰفِرُونَ إِلَّا فِى غُرُورٍ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| أَمَّنْ | am-man | Eller vem |
| هَـٰذَا | hādhā | är denne |
| ٱلَّذِى | alladhī | som |
| هُوَ | huwa | är |
| جُندٌۭ | jundun | en här / styrka |
| لَّكُمْ | lakum | för er |
| يَنصُرُكُم | yanṣurukum | som hjälper er / ger er seger |
| مِّن دُونِ | min dūni | utom / förutom |
| ٱلرَّحْمَـٰنِ | al-Raḥmān | den Nåderike |
| إِنِ | in | sannerligen |
| ٱلْكَـٰفِرُونَ | al-kāfirūn | de som förnekar / förnekarna |
| إِلَّا | illā | är inget annat än |
| فِى | fī | i |
| غُرُورٍ | ghurūrin | illusion / självbedrägeri |
Versen är en retorisk utmaning: ”Vem är det som kan vara er styrka och hjälpa er – utom den Nåderike?” Den avslutas med ett konstaterande att förnekarna lever i illusion, vilket förstärker temat om mänsklig arrogans och gudomlig ensamrätt till makt.
Vers 21 i sura al-Mulk (67:21)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
أَمَّنْ هَـٰذَا ٱلَّذِى يَرْزُقُكُمْ إِنْ أَمْسَكَ رِزْقَهُۥ ۚ بَل لَّجُّوا۟ فِى عُتُوٍّۢ وَنُفُورٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| أَمَّنْ | am-man | Eller vem |
| هَـٰذَا | hādhā | är denne |
| ٱلَّذِى | alladhī | som |
| يَرْزُقُكُمْ | yarzuqukum | förser er / ger er försörjning |
| إِنْ | in | om |
| أَمْسَكَ | amsaka | Han håller tillbaka / undanhåller |
| رِزْقَهُۥ | rizqahu | Sin försörjning / Sin gåva |
| بَل | bal | Nej, snarare |
| لَّجُّوا۟ | lajjū | de förblev / envisades |
| فِى | fī | i |
| عُتُوٍّۢ | ʿutūwwin | trots / övermod |
| وَنُفُورٍۢ | wa-nufūrin | och avståndstagande / motvilja |
Versen är en retorisk utmaning och en teologisk påminnelse: ”Vem kan ge er försörjning om Gud håller den tillbaka?” Den avslutas med en beskrivning av förnekarna som trotsiga och avvisande, vilket förstärker temat om mänsklig arrogans inför Guds makt.
Vers 22 i sura al-Mulk (67:22)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
أَفَمَن يَمْشِى مُكِبًّۭا عَلَىٰ وَجْهِهِۦٓ أَهْدَىٰٓ أَمَّن يَمْشِى سَوِيًّا عَلَىٰ صِرَٰطٍۢ مُّسْتَقِيمٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| أَفَمَن | a-fa-man | Är då den som…? |
| يَمْشِى | yamshī | går / vandrar |
| مُكِبًّۭا | mukibban | med ansiktet nedåt / på sitt ansikte |
| عَلَىٰ | ʿalā | på |
| وَجْهِهِۦٓ | wajhihi | sitt ansikte |
| أَهْدَىٰٓ | ahdā | mer vägledd / bättre vägledd |
| أَمَّن | am-man | eller den som… |
| يَمْشِى | yamshī | går / vandrar |
| سَوِيًّا | sawiyyan | upprätt / rak |
| عَلَىٰ | ʿalā | på |
| صِرَٰطٍۢ | ṣirāṭin | en väg / stig |
| مُّسْتَقِيمٍۢ | mustaqīm | rak / rätt |
Versen är en retorisk jämförelse mellan två sätt att leva: den som går med ansiktet nedåt (bild för förvirring, förnekelse, förnedring) kontra den som går upprätt på en rak väg (bild för vägledning, tro, klarhet). Den är rik på metaforik, bildspråk, och existentiell kontrast.
Vers 23 i sura al-Mulk (67:23)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
قُلْ هُوَ ٱلَّذِىٓ أَنشَأَكُمْ وَجَعَلَ لَكُمُ ٱلسَّمْعَ وَٱلْأَبْصَـٰرَ وَٱلْأَفْـِٔدَةَ ۚ قَلِيلًۭا مَّا تَشْكُرُونَ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| قُلْ | qul | Säg |
| هُوَ | huwa | Han |
| ٱلَّذِىٓ | alladhī | som |
| أَنشَأَكُمْ | anshaʾakum | har skapat er / låtit er uppstå |
| وَجَعَلَ | wa-jaʿala | och har gjort / givit |
| لَكُمُ | lakum | för er |
| ٱلسَّمْعَ | al-samʿa | hörseln |
| وَٱلْأَبْصَـٰرَ | wa-l-abṣāra | synen |
| وَٱلْأَفْـِٔدَةَ | wa-l-afʾidah | hjärtan / förstånd / inre känslor |
| قَلِيلًۭا | qalīlan | lite / föga |
| مَّا | mā | (är det) som |
| تَشْكُرُونَ | tashkurūn | ni visar tacksamhet för / ni tackar |
Versen är en påminnelse om Guds gåvor – Han har skapat människan och givit henne hörsel, syn och hjärta – men ändå är tacksamheten liten. Den är rik på teologisk innebörd, antropologisk struktur, och moralisk uppmaning.
Vers 24 i sura al-Mulk (67:24)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
قُلْ هُوَ ٱلرَّحْمَـٰنُ ءَامَنَّا بِهِۦ وَعَلَيْهِ تَوَكَّلْنَا ۖ فَسَتَعْلَمُونَ مَنْ هُوَ فِى ضَلَـٰلٍۢ مُّبِينٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| قُلْ | qul | Säg |
| هُوَ | huwa | Han |
| ٱلرَّحْمَـٰنُ | al-Raḥmān | den Nåderike |
| ءَامَنَّا | āmannā | vi tror / vi har trott |
| بِهِۦ | bihi | på Honom |
| وَعَلَيْهِ | wa-ʿalayhi | och på Honom |
| تَوَكَّلْنَا | tawakkalnā | förlitar vi oss / sätter vår tillit |
| فَسَتَعْلَمُونَ | fa-sa-taʿlamūna | då kommer ni att få veta |
| مَنْ | man | vem |
| هُوَ | huwa | är |
| فِى | fī | i |
| ضَلَـٰلٍۢ | ḍalālin | villfarelse / förvillelse |
| مُّبِينٍۢ | mubīn | tydlig / uppenbar |
Versen är ett bekännelsens svar på tidigare retoriska frågor: ”Säg: Det är den Nåderike vi tror på, och på Honom förlitar vi oss.” Den avslutas med en varning: ”Snart kommer ni att veta vem som är i uppenbar villfarelse.” Den är rik på teologisk förankring, retorisk kontrast, och bekräftelse av tro och tillit.
Vers 25 i sura al-Mulk (67:25)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
وَيَقُولُونَ مَتَىٰ هَـٰذَا ٱلْوَعْدُ إِن كُنتُمْ صَـٰدِقِينَ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| وَيَقُولُونَ | wa-yaqūlūna | Och de säger |
| مَتَىٰ | matā | När |
| هَـٰذَا | hādhā | är detta |
| ٱلْوَعْدُ | al-waʿdu | löftet / det utlovade (straffet eller återuppståndelsen) |
| إِن | in | om |
| كُنتُمْ | kuntum | ni är |
| صَـٰدِقِينَ | ṣādiqīn | sanningsenliga / talar sanning |
Versen återger förnekarnas hånfulla fråga: ”När kommer detta löfte, om ni talar sanning?” – en retorisk utmaning riktad mot profeten och de troende. Den är rik på retorisk ironi, eskatologisk tematik, och psykologisk insikt i förnekelse.
Vers 26 i sura al-Mulk (67:26)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
قُلْ إِنَّمَا ٱلْعِلْمُ عِندَ ٱللَّهِ وَإِنَّمَآ أَنَا۠ نَذِيرٌۭ مُّبِينٌۭ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| قُلْ | qul | Säg |
| إِنَّمَا | innamā | Endast / det är bara |
| ٱلْعِلْمُ | al-ʿilmu | kunskapen / vetskapen |
| عِندَ | ʿinda | hos / tillhör |
| ٱللَّهِ | Allāh | Gud |
| وَإِنَّمَآ | wa-innamā | och endast / jag är bara |
| أَنَا۠ | anā | jag |
| نَذِيرٌۭ | nadhīr | varnare |
| مُّبِينٌۭ | mubīn | tydlig / klar |
Versen är ett profetiskt svar på förnekarnas hånfulla fråga i vers 25: ”Kunskapen (om tidpunkten) är endast hos Gud – jag är bara en tydlig varnare.” Den är rik på teologisk tydlighet, profetisk ödmjukhet, och retorisk kontrast mellan mänsklig begränsning och gudomlig kunskap.
Vers 27 i sura al-Mulk (67:27)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
فَلَمَّا رَأَوْهُ زُلْفَةًۭ سِيٓـَٔتْ وُجُوهُ ٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ وَقِيلَ هَـٰذَا ٱلَّذِى كُنتُم بِهِۦ تَدَّعُونَ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| فَلَمَّا | fa-lammā | Så när / då när |
| رَأَوْهُ | raʾawhu | de såg det |
| زُلْفَةًۭ | zulfaḥ | nära / nära förestående |
| سِيٓـَٔتْ | sīʾat | förmörkades / blev dystra |
| وُجُوهُ | wujūhu | ansiktena |
| ٱلَّذِينَ | alladhīna | de som |
| كَفَرُوا۟ | kafarū | förnekade / var otrogna |
| وَقِيلَ | wa-qīla | och det sades |
| هَـٰذَا | hādhā | detta är |
| ٱلَّذِى | alladhī | det som |
| كُنتُم | kuntum | ni brukade |
| بِهِۦ | bihi | om det / angående det |
| تَدَّعُونَ | taddaʿūn | påstå / begär / utmanade |
Versen beskriver reaktionen hos förnekarna när det utlovade straffet eller återuppståndelsen kommer nära: deras ansikten förmörkas, och det sägs till dem: ”Detta är vad ni brukade utmana.” Den är rik på eskatologisk laddning, psykologisk realism, och retorisk rättvisa.
Vers 28 i sura al-Mulk (67:28)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
قُلْ أَرَءَيْتُمْ إِنْ أَهْلَكَنِىَ ٱللَّهُ وَمَن مَّعِىَ أَوْ رَحِمَنَا فَمَن يُجِيرُ ٱلْكَـٰفِرِينَ مِنْ عَذَابٍ أَلِيمٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| قُلْ | qul | Säg |
| أَرَءَيْتُمْ | a-raʾaytum | Har ni tänkt på / ser ni |
| إِنْ | in | om |
| أَهْلَكَنِىَ | ahlakaniy | Gud låter mig gå under / förgör mig |
| ٱللَّهُ | Allāh | Gud |
| وَمَن | wa-man | och den som |
| مَّعِىَ | maʿiya | är med mig |
| أَوْ | aw | eller |
| رَحِمَنَا | raḥimanā | Han visar oss nåd |
| فَمَن | fa-man | så vem |
| يُجِيرُ | yujīru | kan skydda / rädda |
| ٱلْكَـٰفِرِينَ | al-kāfirīn | förnekarna |
| مِنْ | min | från |
| عَذَابٍ | ʿadhābin | ett straff |
| أَلِيمٍۢ | alīm | smärtsamt / plågsamt |
Versen är en retorisk vändning: även om Gud förgör profeten och hans följeslagare – eller visar dem nåd – så kvarstår frågan: ”Vem kan då rädda förnekarna från ett smärtsamt straff?” Den är rik på teologisk skärpa, retorisk kontrast, och eskatologisk allvar.
Vers 29 i sura al-Mulk (67:29)
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
قُلْ هُوَ ٱلرَّحْمَـٰنُ ءَامَنَّا بِهِۦ وَعَلَيْهِ تَوَكَّلْنَا ۖ فَسَتَعْلَمُونَ مَنْ هُوَ فِى ضَلَـٰلٍۢ مُّبِينٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| قُلْ | qul | Säg |
| هُوَ | huwa | Han |
| ٱلرَّحْمَـٰنُ | al-Raḥmān | den Nåderike |
| ءَامَنَّا | āmannā | vi tror / vi har trott |
| بِهِۦ | bihi | på Honom |
| وَعَلَيْهِ | wa-ʿalayhi | och på Honom |
| تَوَكَّلْنَا | tawakkalnā | förlitar vi oss / sätter vår tillit |
| فَسَتَعْلَمُونَ | fa-sa-taʿlamūna | då kommer ni att få veta |
| مَنْ | man | vem |
| هُوَ | huwa | är |
| فِى | fī | i |
| ضَلَـٰلٍۢ | ḍalālin | villfarelse / förvillelse |
| مُّبِينٍۢ | mubīn | tydlig / uppenbar |
Versen är en bekännelse av tro och tillit, följt av en varning till förnekarna: ”Snart kommer ni att veta vem som är i uppenbar villfarelse.” Den är identisk med vers 24 i både ordalydelse och struktur.
Vers 30 i sura al-Mulk (67:30) – den avslutande versen i suran
Med arabiska, translitteration och svensk betydelse:
قُلْ أَرَءَيْتُمْ إِنْ أَصْبَحَ مَآؤُكُمْ غَوْرًۭا فَمَن يَأْتِيكُم بِمَآءٍۢ مَّعِينٍۢ
| Arabiska | Translitteration | Svensk betydelse |
| قُلْ | qul | Säg |
| أَرَءَيْتُمْ | a-raʾaytum | Har ni tänkt på / ser ni |
| إِنْ | in | om |
| أَصْبَحَ | aṣbaḥa | det blev / det blev till |
| مَآؤُكُمْ | māʾukum | ert vatten |
| غَوْرًۭا | ghawran | djupt försvunnet / otillgängligt |
| فَمَن | fa-man | så vem |
| يَأْتِيكُم | yaʾtīkum | kan ge er / komma till er med |
| بِمَآءٍۢ | bi-māʾin | med vatten |
| مَّعِينٍۢ | maʿīn | rinnande / klart / tillgängligt |
Versen avslutar suran med en existentiell och teologisk fråga: ”Om ert vatten skulle försvinna djupt ner i jorden – vem skulle då kunna ge er rinnande vatten?” Det är en kraftfull påminnelse om människans beroende av Gud, även i det mest grundläggande: vatten, livets källa.
Versen är särskilt rik för att diskutera hur Koranen väcker förundran genom naturliga fenomen, och hur vatten används som symbol för både nåd och prövning.
