SURAT Al-Balad – KAPITEL 90
Landet
بسم الله الرحمن الرحيم
I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN

90:1
لَا أُقْسِمُ بِهَٰذَا الْبَلَدِ
JAG kallar detta land att vittna –
90:2
وَأَنتَ حِلٌّ بِهَٰذَا الْبَلَدِ
detta land där du är fri att bo –
90:3
وَوَالِدٍ وَمَا وَلَدَ
och Jag kallar människorna och deras avkomma!
90:4
لَقَدْ خَلَقْنَا الْإِنسَانَ فِي كَبَدٍ
Helt visst har Vi skapat människan för [ett liv av] slit, plågor och prövningar.
90:5
أَيَحْسَبُ أَن لَّن يَقْدِرَ عَلَيْهِ أَحَدٌ
Tror hon att ingen skall få makt över henne
90:6
يَقُولُ أَهْلَكْتُ مَالًا لُّبَدًا
Hon skryter: ”Jag har förbrukat en förmögenhet!”
90:7
أَيَحْسَبُ أَن لَّمْ يَرَهُ أَحَدٌ
Tror hon kanske att ingen har sett henne?
90:8
أَلَمْ نَجْعَل لَّهُ عَيْنَيْنِ
Har Vi inte gett henne ögon,
90:9
وَلِسَانًا وَشَفَتَيْنِ
tunga och läppar,
90:10
وَهَدَيْنَاهُ النَّجْدَيْنِ
och visat henne de två huvudvägarna
90:11
فَلَا اقْتَحَمَ الْعَقَبَةَ
Men hon gör sig ingen brådska att slå in på den väg som bär brant uppför.
90:12
وَمَا أَدْرَاكَ مَا الْعَقَبَةُ
Vad kan låta dig ana vad det innebär [att slå in på] den väg som bär brant uppför
90:13
فَكُّ رَقَبَةٍ
[Det innebär] att befria [en människa] från slaveri,
90:14
أَوْ إِطْعَامٌ فِي يَوْمٍ ذِي مَسْغَبَةٍ
eller att i hungerns tider föda
90:15
يَتِيمًا ذَا مَقْرَبَةٍ
en faderlös anförvant
90:16
أَوْ مِسْكِينًا ذَا مَتْرَبَةٍ
eller en människa som lider nöd.
90:17
ثُمَّ كَانَ مِنَ الَّذِينَ آمَنُوا وَتَوَاصَوْا بِالصَّبْرِ وَتَوَاصَوْا بِالْمَرْحَمَةِ
[Det innebär] också att vara en av dem som tror och som uppmanar varandra att ha tålamod och uppmanar varandra att visa medkänsla [med de sämre lottade].
90:18
أُولَٰئِكَ أَصْحَابُ الْمَيْمَنَةِ
Dessa är de rättfärdiga som hör till den högra sidan.
90:19
وَالَّذِينَ كَفَرُوا بِآيَاتِنَا هُمْ أَصْحَابُ الْمَشْأَمَةِ
Men de som envist framhärdar i att förneka Våra budskap är de orättfärdiga som hör till den vänstra sidan.
90:20
عَلَيْهِمْ نَارٌ مُّؤْصَدَةٌ
Eldens [lågor] skall sluta sig omkring dem från alla håll.


Kapitel 90 i Koranen heter Al-Balad (Staden) och är en mekkansk sura med 20 verser. Den handlar om människans prövningar, moraliska val och vägen till frälsning.
Här är en detaljerad genomgång av innehållet och teman i Al-Balad:
Grundläggande struktur och budskap
- Vers 1–3: Gud svär vid staden (Mecka) Gud inleder med en ed: ”Jag svär vid denna stad”, vilket betonar Meckas helighet och betydelse. Verserna nämner också människans släktskap – den som födde och den som föddes – vilket kan tolkas som Adam och hans avkomma.
- Vers 4–7: Människan är skapad för möda ”Vi har skapat människan i möda” – detta uttrycker att livet är fullt av utmaningar. Människan tror ibland att hon är oövervinnerlig och att ingen ser hennes handlingar, särskilt när hon skryter om sin rikedom.
- Vers 8–10: Gud har gett människan förmåga att välja Gud påminner om de gåvor människan fått: ögon, tunga, läppar – och de två vägarna, dvs. gott och ont. Det betonar den fria viljan och det moraliska ansvaret.
- Vers 11–16: Den svåra vägen – att göra gott Den branta stigen är att befria slavar, hjälpa hungriga, ta hand om föräldralösa och fattiga. Det är en metafor för att välja det svåra men rätta.
- Vers 17–20: Två grupper – höger och vänster hand De som tror och uppmanar till tålamod och barmhärtighet är folk av höger hand – ett uttryck för de rättfärdiga. De som förnekar Guds budskap är folk av vänster hand, och deras öde är en sluten eld.
Tematiska nycklar
- Moralisk frihet och ansvar: Människan har fått förmågan att välja mellan gott och ont.
- Social rättvisa: Att hjälpa de utsatta är centralt för att nå frälsning.
- Prövningens natur: Livet är en kamp, men den rätta vägen kräver uppoffring.
- Eschatologi: Belöning och straff i livet efter detta – paradiset för de rättfärdiga, helvetet för förnekarna.
Profeten Muhammad ﷺ, sahaba och klassiska skriftlärda har tolkat sura Al-Balad som en kraftfull påminnelse om människans kamp, moraliska ansvar och vägen till frälsning – särskilt i ljuset av Meckas helighet och de tidiga muslimernas prövningar.
Här är en sammanställning av deras uttalanden och tolkningar:
Profetens kontext och uttolkning
- Uppenbarelsebakgrund: Sura Al-Balad uppenbarades i Mecka under en tid då Profeten ﷺ utsattes för förföljelse. Vers 2 – ”Du är fri i denna stad” – tolkas som en profetisk förutsägelse om att han en dag skulle återvända till Mecka som segrare.
- Profetens liv som illustration: Versen ”Vi har skapat människan i möda” (v.4) speglar Profetens ﷺ liv – hans uthållighet, motgångar och kamp för sanningen. Ibn Kathir nämner att detta är en ed som bekräftar att människans liv är fullt av prövningar.
Sahabas tolkningar
- Ibn Abbas (radhiyallahu ‘anhu): Han förklarade att ”denna stad” syftar på Mecka, och att versen är en ed som betonar stadens helighet.
- Mujahid och ‘Ikrimah: De tolkar versen som en refutation mot Quraysh, som förnekade Profetens ﷺ budskap. Edens syfte är att bekräfta sanningen i det Profeten ﷺ förmedlar.
Klassiska tafsir – lärda uttolkningar
- Ibn Kathir: Han betonar att suran förmedlar människans ansvar att välja rätt väg, och att den branta stigen (v.11) är en metafor för goda handlingar som kräver uppoffring – t.ex. . att befria slavar, hjälpa fattiga och visa tålamod.
- Al-Tafsir al-Muyassar: Denna tafsir lyfter fram att människan ofta luras av sin rikedom och tror att ingen ser hennes handlingar. Gud påminner om de gåvor vi fått – ögon, tunga, läppar – och att vi visats de två vägarna.
- Ma’ariful Qur’an (Mufti Shafi): Han förklarar att la i vers 1 är en retorisk refutation – Gud säger: ”Nej, det ni tror är fel – jag svär vid denna stad…”. Detta betonar Meckas helighet och Qurayshs felaktiga uppfattning.
Tematisk sammanfattning enligt lärda
- Meckas helighet: Verserna 1–2 är en ed som lyfter Meckas status.
- Människans kamp: Livet är en prövning, och den rätta vägen kräver uppoffring.
- Moralisk vägledning: Gud har gett människan förmåga att välja – och belöningen är evig.
- Två grupper:
Vers-för-vers pedagogisk översikt: Sura Al-Balad
| Vers | Grundtext (svensk översättning) | Klassisk tafsir | Pedagogisk förklaring |
|---|---|---|---|
| 1–2 | ”Jag svär vid denna stad – och du är fri i denna stad” | Ibn Kathir: Ed som betonar Meckas helighet. Profetens framtida seger antyds. | Gud lyfter Meckas betydelse. Profeten ﷺ kommer att återvända som segrare. |
| 3 | ”Och vid den som föder och den som föds” | Mujahid: Syftar på Adam och hans avkomma. | Alla människor är del av en kedja – vi har ansvar för våra val. |
| 4 | ”Vi har skapat människan i möda” | Ibn Kathir: Livet är fullt av kamp. | Livet är inte lätt – men kampen är meningsfull. |
| 5–7 | ”Tror han att ingen har makt över honom?” | Al-Muyassar: Människan luras av sin rikedom. | Självbedrägeri – vi tror vi är oövervakade, men Gud ser allt. |
| 8–10 | ”Har Vi inte gett honom två ögon, en tunga och två läppar – och visat honom de två vägarna?” | Ma’ariful Qur’an: Gåvorna är verktyg för moraliskt ansvar. | Vi har fått förmåga att se, tala och välja mellan gott och ont. |
| 11 | ”Men han har inte tagit sig an den branta stigen” | Ibn Kathir: Den svåra vägen är goda handlingar. | Det rätta är inte alltid lätt – men det är värt det. |
| 12–16 | ”Att befria en slav, ge mat vid hungersnöd, till en föräldralös…” | Al-Muyassar: Konkreta exempel på godhet. | Rättfärdighet är praktisk – hjälp andra, särskilt de svaga. |
| 17 | ”De som tror och uppmanar till tålamod och barmhärtighet” | Ibn Kathir: De är folk av höger hand. | Tron kräver tålamod och medkänsla – det är vägen till frälsning. |
| 18–20 | ”De är folk av höger hand… de andra är folk av vänster hand… över dem en sluten eld” | Ma’ariful Qur’an: Tydlig kontrast mellan belöning och straff. | Våra val avgör vår eviga väg – paradiset eller helvetet. |
