KAPITEL 103 – SURAT AL-’ASR

SURAT AL-’ASR – KAPITEL 1103
Den flyende tiden

بسم الله الرحمن الرحيم
I GUDS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN

103:1
وَالْعَصْرِ
VID DEN flyende tiden!

Vers 1 i surah al-‘Asr lyder: ”Vid den flyende tiden!” Det är en ed från Gud som signalerar tidens helighet, dess flyktighet och dess centrala roll i människans öde.

Här är en djupgående förklaring av denna vers ur flera perspektiv:

Litterär och språklig analys

• وَالْعَصْرِ (wa-l-‘asr): Ordet ‘asr betyder ”tid”, men det bär flera nyanser:
  • Det kan syfta på hela människans tidsålder eller livstid.
  • Det kan också tolkas som eftermiddagstiden, då dagens ljus börjar avta – en symbol för att tiden rinner ut.
• Inledningen med en ed (qasam) är en stilfigur i Koranen som signalerar att det som följer är av yttersta vikt.

Teologisk innebörd

• Gud svär vid tiden för att betona dess avgörande betydelse i människans liv. Tiden är inte bara ett neutralt flöde – den är skapelsens ramverk och människans kapital.
• Tiden är också ett bevis på Guds makt: varje ögonblick är en påminnelse om skapelsens förgänglighet och Domedagens närmande.

Kognitiv och existentiell tolkning

• Människan lever ofta i förnekelse av tidens begränsning. Denna vers fungerar som en kognitiv väckarklocka: varje sekund som passerar är en förlorad möjlighet – om den inte fylls med mening.
• Tiden är det enda vi alla ”äger”, men också det vi ständigt förlorar. Det är ett mentalt ramverk som formar våra prioriteringar, vår ångest och vår strävan efter mening.

Naturvetenskaplig och filosofisk reflektion

• I fysiken är tid en dimension som tillsammans med rummet utgör rumtiden. Den är irreversibel – entropin ökar, och universum rör sig mot oordning.
• Denna vers kan ses som en kosmisk påminnelse: människan är en varelse i ett universum där tiden är både en möjlighet och en domare.

Pedagogiska tillämpningar

För undervisning, särskilt för ungdomar:

• Analogier: Jämför tiden med ett timglas – varje sandkorn som faller är en chans att göra gott.
• Övning: Be eleverna skriva ner hur de använder sin tid under en dag och reflektera över vad som är ”vinst” och vad som är ”förlust”.
• Diskussion: Vad innebär det att Gud svär vid något? Varför just tiden?

Sammanhang i suran

Vers 1 är inledningen till ett logiskt resonemang:

1. Gud svär vid tiden (v.1)
2. Människan är i förlust (v.2)
3. Undantag: de som tror, gör gott, uppmanar till sanning och tålamod (v.3)

Det är en retorisk struktur som först slår fast en allmän sanning (förlust), men sedan erbjuder en väg till räddning.

103:2
إِنَّ الْإِنسَانَ لَفِي خُسْرٍ
Människan förbereder helt visst sin egen undergång,

Vers 2 i surah al-‘Asr lyder: ”Sannerligen, människan är i förlust.” (إِنَّ الْإِنسَانَ لَفِي خُسْرٍ)

Här är en mångdimensionell förklaring av denna vers:

Språklig och retorisk analys

• إِنَّ (inna): En förstärkningspartikel som betyder ”sannerligen” – markerar att det som följer är en absolut sanning.
• الْإِنسَانَ (al-insān): Syftar på människan i allmänhet, inte en specifik individ. Det är en kollektiv dom.
• لَفِي (la-fī): Kombinationen av la (ytterligare förstärkning) och fī (i) visar att människan är försjunken i förlust, inte bara drabbad av den.
• خُسْرٍ (khusr): Ett starkt ord för förlust – inte bara materiell, utan existentiell, moralisk och andlig.

Kognitiv och psykologisk tolkning

• Människan är benägen att slösa sin tid, sin potential och sin moral. Hon jagar ofta det tillfälliga och glömmer det eviga.
• Versen fungerar som en diagnos av människans tillstånd: utan medveten riktning är hon dömd att förlora.
• Det är också en kognitiv spegel: vi tror ofta att vi vinner (pengar, status), men i Guds perspektiv är det förlust om det inte leder till evig nytta.

Naturvetenskaplig och filosofisk reflektion

• I fysiken ökar entropin – universum går mot oordning. Människan är en del av detta system, och utan aktiv motkraft (handling, tro) förlorar hon struktur.
• Filosofiskt: människan är en varelse med begränsad tid och obegränsad begär – detta skapar en inneboende konflikt som leder till förlust om den inte balanseras.

Pedagogiska tillämpningar

För ungdomar och nybörjare:

• Analogier: Tänk på ett mobilbatteri som töms – om du inte laddar det med rätt energi (tro, goda handlingar), är det bara en nedräkning.
• Övning: Be eleverna lista vad de ”investerar” sin tid i. Vad ger evig nytta? Vad är bara tillfällig glädje?
• Diskussion: Vad innebär ”förlust” i olika livsområden – skola, vänskap, tro?

Sammanhang med vers 1 och 3

Vers 3: Det finns ett undantag – en väg ut ur förlusten.

Vers 1: Gud svär vid tiden – människans kapital.

Vers 2: Människan förlorar detta kapital.

103:3
إِلَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ وَتَوَاصَوْا بِالْحَقِّ وَتَوَاصَوْا بِالصَّبْرِ
utom de som tror och lever ett rättskaffens liv och råder varandra [att hålla fast vid] sanningen och råder varandra [att bära motgång med] tålamod.

Vers 3 i surah al-‘Asr lyder: ”Undantaget är de som tror, gör goda gärningar, uppmanar till sanning och uppmanar till tålamod.” (إِلَّا الَّذِينَ آمَنُوا وَعَمِلُوا الصَّالِحَاتِ وَتَوَاصَوْا بِالْحَقِّ وَتَوَاصَوْا بِالصَّبْرِ)

Här är en mångfacetterad förklaring av denna vers:

Språklig och strukturell analys

• إِلَّا (illā): Ett kraftfullt undantag – det bryter den generella domen i vers 2.
• Fyra villkor nämns:
  1. Tro (āmānū) – inre övertygelse.
  2. Goda gärningar (‘amilū ṣ-ṣāliḥāt) – yttre handlingar.
  3. Uppmaning till sanning (tawāṣaw bi-l-ḥaqq) – social och moralisk ansvarighet.
  4. Uppmaning till tålamod (tawāṣaw bi-ṣ-ṣabr) – uthållighet i motgångar.

Det är en progressiv struktur: från individens tro till kollektivt ansvar.

Kognitiv och psykologisk tolkning

• Tron är inte tillräcklig i sig – den måste leda till handling.
• Att uppmana till sanning kräver mod, särskilt i en värld där lögner är bekväma.
• Tålamod är inte passivitet – det är aktiv uthållighet, att stå fast vid rätt väg trots motstånd.
• Versen visar att räddning kräver helhet: tanke, handling, relation och uthållighet.

Naturvetenskaplig och filosofisk reflektion

• I biologin överlever arter genom anpassning och samarbete – likt hur troende överlever genom att stödja varandra i sanning och tålamod.
• Filosofiskt: människan är en moralisk varelse i ett kaotiskt universum – denna vers ger en etisk kompass för att navigera förlustens landskap.

Pedagogiska tillämpningar

För ungdomar och nybörjare:

• Analogier:
  • Tron = karta, goda gärningar = steg, sanning = kompass, tålamod = uthållighet.
  • Som ett lagspel: tro är att vara med i laget, handling är att spela, sanning är att följa reglerna, tålamod är att inte ge upp.
• Övning: Be eleverna ge exempel på hur man kan ”uppmana till sanning” i vardagen – t.ex. . säga ifrån vid mobbning.
• Diskussion: Varför är tålamod viktigt när man gör gott? Hur kan man hjälpa varandra att hålla fast vid sanningen?

Sammanfattning av hela suran

Vers	Innehåll	Pedagogisk nyckel
1	Gud svär vid tiden	Tid är heligt och flyktigt
2	Människan är i förlust	Utan medveten riktning går vi förlorade
3	Undantag: tro, handling, sanning, tålamod	Räddning kräver helhet och samarbete

Profeten Muhammed ﷺ betonade surah al-‘Asrs djupa betydelse som en sammanfattning av hela islams vägledning. Enligt flera lärda brukade han och hans följeslagare recitera den för varandra som en påminnelse om livets syfte och vägen till räddning.

Här är vad som rapporterats och förståtts om surah al-‘Asr i profetens tradition och lärda uttalanden:

Profetens och sahabas praktiska bruk

• Det har rapporterats att companions (sahaba) brukade avsluta sina sammankomster med att recitera surah al-‘Asr för varandra, som ett sätt att påminna om tidens värde och vikten av tro, handling, sanning och tålamod.
• Även om det inte finns en autentisk hadith direkt från profeten ﷺ som säger exakt detta, är denna praxis välkänd bland tidiga muslimer och anses spegla profetens anda.

Imam ash-Shafi‘i’s berömda uttalande

• Imam ash-Shafi‘i (d. 820 e.Kr.) sade:”Om Gud inte hade uppenbarat något annat än denna surah, hade den varit tillräcklig för människan.”
• Detta visar att suran sammanfattar hela islams etiska och andliga budskap i tre verser.

Tafsir-lärda om surans betydelse

• Enligt klassiska tafsirverk (t.ex. al-Tabari, Ibn Kathir) är surah al-‘Asr en universell varning och vägledning:
  • Den visar att förlust är människans grundläge, och att räddning kräver aktiv tro, goda handlingar, och socialt ansvar.
  • Den är ofta beskriven som en komprimerad karta till frälsning.

Pedagogisk tillämpning av profetens anda

• Att recitera surah al-‘Asr tillsammans kan bli en undervisningsritual:
  • Efter varje lektion eller samtal, som en påminnelse om att kunskap måste leda till handling.
  • För ungdomar: lär dem att tid är heligt, och att tro utan handling är ofullständig.