O människor! Gör om er bön!
Taha Husayn [en välkänd sekularist] hade precis tagit examen från det Gamla Egyptiska Universitetet, och han var blind vid den tiden. Det var beslutat att han skulle bli skickad utomlands till Europa [för att fullfölja hans studier]. Så, härskaren bjöd in honom till en generös mottagning och överöste honom med många nyttiga och hjälpfulla gåvor.
Efter denna händelse, gav Muhammad al-Mahdi Fredags predikan, och vid den tidpunkten, var han en statlig predikare som vars predikan var besökt av lärda och sekreterare och andra högt uppsatta människor.
Så, predikaren [Muhammad al-Mahdi] började överdrivet prisa härskaren, tills den punkten att han sade, angående härskaren, “Och den blinde kom till honom, så han rynkade inte pannan eller vände sig bort.” [en hånande referens till Profeten – Sallallahu ‘aleihi wa Sallam – i historien i kapitlet av ‘Abasa’]
Och bland de närvarande vid denna predikan var min fader, Shaykhen, Qadin, Muhammad Shakir. Så, han ställde sig upp efter bönen och sade till människorna, “O människor! Gör om er bön, för er imam har misstrott [begått kufr]!” Sedan gjorde han kallelse till bön på nytt och bad, och bakom honom bad varendra person i hela moskén.
Jag svär vid Allâh att efteråt såg jag Muhammad al-Mahdi med mina två egna ögon som en patetisk och dämpad tjänare vid ingången till en moské i Kairo, och tog av skorna på dyrkarna och lade dem åt sidan åt dem i ett tillstånd av förödmjukelse och ödmjukhet.
‘Kalimat Haqq’; s. 173
