I ALLAHS, DEN NÅDERIKES, DEN BARMHÄRTIGES NAMN
Islams fem pelare
Islams praktiska del bygger på fem (grund)- pelare (arkân al-Islam) och dessa är obligatoriska att iaktta för varje muslim, oavsett kön, kulturell bakgrund, social status eller nationalitet. Då ordet islam ibland översätts med underkastelse inför Guds vilja så kan man säga att de fem pelarna är nödvändiga för att denna underkastelse skall förankras i det praktiska livet.
Vikten av att hålla fast vid de fem pelarna i sitt liv kan inte poängteras nog eftersom de grundar en människas islamiska identitet, hennes medvetsna religiositet och inte minst utgör de ett minimalt krav som varje muslim i sitt liv bör uppfylla. I en hadith (profetens autentiska utlåtande) kan vi läsa följande:
Det har återberättats enligt Omars son (Abdullah) att Allahs sändebud sade:
”Islam är stadgat på fem pelare. Att vittna om att det inte finns någon gud förutom Allah och att Muhammed är hans tjänare och sändebud, att förrätta bönen, att betala zakat (allmsoan), att pilgrimsfärda till huset (Kaba i Mecka) och att fasta (under) månaden Ramadan.” [1]
Varje pelare har i sin tur olika krav som måste uppfyllas för att den specifika gärningen skall utföras på ett korrekt sätt. Men i praktiken kan man säga att de fem pelarna är ett fundament på vilket en muslim sedan i sin tur bygger på och förfinar sin islamiska praktik. Vi skall nu gå igenom de fem pelarna var för sig och titta på de olika delmoment som återfinns i dessa…
| Vittnesbörd | ash-Shahada |
| Bön | as-Salat |
| Allmosa | az-Zakat |
| Fastan | as-Siyam |
| Vallfärd | al-Hajj |
Vittnesbörd — ash-Shahada
Att vittna att det inte finns någon gudom förutom Allah och att Muhammed är hans sändebud
Den första pelaren i Islam är trosbekännelsen. Ordet härstammar från det arabiska verbet shahida som betyder ”att vittna”. Genom att medvetet och med ärlig tro och övertygelse utropa: ”Ashhadu an lä iläha illä-Lläh, wa ashha-du anna Muhammadan rasulu-Llah” blir man muslim. Innebörden av bekännelsen på svenska är: ”Jag vittnar att det inte finns någon gud förutom Allah och att Muhammed är hans sändebud”.
Vittnesbördet brukar avläggas inför två muslimer, ibland är även en imam eller en församlingsledare närvarande. Barn och ungdomar som är födda i en islamisk familj behöver vanligtvis inte avlägga något särskilt vittnesbörd för att de officiellt skall betraktas som muslimer.
Trosbekännelsen kan delas upp i två delar, den första (lä iläha illä Llah) som syftar på bekräftelsen av Guds enhet (tawheed) och vikten av att man i alla sina övertygelser och gärningar skall vara medveten om att Gud, –Allah inte har någon like eller kan jämföras med någon eller något och att all dyrkan endast bör ägnas åt Gud den allsmäktige utan att man tillskriver med- gudar vid hans sida. Flera Koran- verser upplyser oss om detta…
”Håll fast vid din kunskap att det inte finns någon gud utom Gud; be honom om förlåtelse för dina synder och (be om förlåtelse) för alla troende män och kvinnor! Gud vet vad ni dagligen bekymrar er om och målet där ni (till sist) får vila.” [2]
Säg: ”Jag har förbjudits att dyrka dem ni åkallar i Guds ställe – jag har fått klara bevis från min Herre – och jag har befallts att underkasta mig Guds, världarnas Herres, vilja.” [3]
”Den rena, uppriktiga gudsdyrkan är ju förbehållen Gud (ensam)!” [4]
Denna inställning och uppfattning samt det enkla och sanna sätt att dyrka Gud på är gemensam för alla profeter som sänts från Gud genom tiderna då de alla predikade för och kallade till tron på en allena- rådande Gud…
Han har föreskrivit för er samma (regel för) tron som Han anbefallde Noa- detta har Vi uppenbarat för dig (Muhammed) – och som Vi anbefallde Abraham och Moses och Jesus, nämligen att hålla fast vid (den sanna) trons (principer) och att aldrig tillåta söndring… [5]
Den andra delen av shahada (wa ashha-du anna Muhammadan rasulu-Llah ) syftar på vittnesbördet om att profeten Muhammed är det avslutande sändebudet i en lång rad av profeter som sänts till människorna ifrån Gud. Denna profetiska kedja börjar vid profeten Adam, byggs vidare på med bland annat profeterna Noa, Abraham, Moses, Jesus och avslutas med profeten Muhammed (frid vare med dom alla).
”Troende! Muhammed är inte fader till någon av era män. Han är Guds sändebud och profetlängdens sigill. Gud har kunskap om allt.” [6]
Att erkänna profeten Muhammed som den avslutande sändebudet betyder också att man i sitt liv skall försöka följa hans levnadsexempel (sunna) och i sitt hjärta vara nöjd med de förhållningssätt, påbud och förbud samt följa profetens exempel i all form av gudsdyrkan. I Koranen säger Gud följande:
”I GUDS sändebud har ni ett gott föredöme för alla som (med hävan och hopp) ser fram emot (mötet med) Gud och den Yttersta dagen och har ständigt Gud för ögonen.” [7]
…OCH vi har sänt dig (Muhammad) som budbärare till människorna – (om detta) behövs inget annat vittne än Gud. Den som lyder Sändebudet lyder Gud; och den som vänder honom ryggen (bör veta att) du inte är sänd att vaka över dem. [8]
Bönen — as-Salat
Att förrätta fem obligatoriska böner under ett dygn
På arabiska kallas den dagliga och obligatoriska bönen salat.
Salat är en form av guds- dyrkan som Gud gjort obligatorisk genom att beordra profeten Muhammed att förrätta bönen fem gånger under ett dygn. För en muslim är bönen väsentlig då den är en av islams pelare och genom att utföra bönen så uppfyller man delvis den av Gud givna roll på jorden…
”Jag har skapat de osynliga väsendena och människorna endast för att de skall (känna Mig och) dyrka Mig.” [9]
Enligt ovanstående vers är människans primära roll på jorden, enligt Islam, att dyrka Gud och för en utomstående så kan detta te sig väldigt påfrestande men det är bara därför att man i vanliga fall förknippar ordet gudsdyrkan med bön, fasta, pilgrimsfärd med mera.
Inom Islam är konceptet av gudsdyrkan (ibada) mycket bredare då den innefattar ”allt som man säger eller gör för att söka guds välbehag” som till exempel att förtjäna sitt levebröd, att uppfostra sina barn väl, att bete sig hederligt mot andra människor eller att äta och dricka, i Guds namn, med måtta för att inte utsätta kroppen för överdriven belastning, allt för att visa tacksamhet till Gud och därmed utföra en gudsdyrkan. Bönen är visserligen endast en del av detta koncept men den har likväl en central roll i hela den praktiska delen av Islam och flera verser i Koranen poängterar därmed vikten av bönen och dess utförande:
”FÖRRÄTTA regelbundet (de dagliga) bönerna och (särskilt) den bön som har en central plats och res er i from ödmjukhet inför Gud.” [10]
”Och minns Gud efter bönens slut- när ni står upp, när ni sitter och när ni lägger er till vila. Och när ni åter är i trygghet, förrätta då bönen (på föreskrivet sätt). Bönen är alla troendes plikt, knuten till bestämda tider.” [11]
”Sök med tålamod (Guds) hjälp i bönen! Det är förvisso en svår (väg) utom för de ödmjuka,” [12]
Eftersom medvetandet om Guds existens hela tiden är närvarande i bönen så blir relationen mellan skaparen och människan därmed mer påtaglig och verklig. Dessutom innebär bönerna en stor belöning för den troende på domens dag om bönen utförts med en sann intention, verklig övertygelse samt i enlighet med profetens exempel…
”Det skall gå de troende väl i händer; de som ber med ödmjukt sinne,” [13]
”(…) och de som slår fast vid sitt vittnesmål, och de som slår vakt om bönen (och de föreskrifter som omger den).
(Alla) dessa skall (hälsas) med hedersbetygelser i (paradisets) lustgårdar.” [14]
(Och Gud skall säga:) ”I dag skall ni, Mina tjänare, inte känna någon fruktan och ingen sorg skall tynga er, ni, som trodde på Våra budskap och som underkastade er Vår vilja! Stig in, ni och era följeslagare, i paradiset och njut dess glädje (i fulla drag)!” De skall betjänas med dryckeskärl av guld, och där skall finnas allt det som själarna längtar efter och det som är fröjd för ögat. Och där skall ni förbli till evig tid. Detta är paradiset, er arvedel (som är lönen) för det ni gjorde (i livet).” [15]
Om inte bönerna utförs eller om man på något annat sätt avviker ifrån bönens krav kommer människan likväl att ansvara för detta på den yttersta dagen. Flera koran- verser upplyser oss om detta:
”Nej (tag er i akt)! När jordskorpan smulas sönder i stöt efter stöt, och din Herre visar sig med änglarna led vid led, och helvetet görs (synligt), den Dagen skall människan minns (Våra varningar) – men vad hjälper det henne då att hon minns?” [16]
”…När de hörde den nåderikes budkap föll de ner på sina ansikten i tillbedjan medan deras ögon fylldes av tårar.
Men efter dem kom människor av sämmre halt. De lät bönen falla i glömska och gick dit deras passioner drev dem; de skall drabbas av bitter besvikelse.” [17]
Som vi ser ur de ovannämnda verserna är bönen en ytterst viktig och även de praktiska fördelarna med att utföra bönen är många. Exempel på dessa kan bland annat vara att…
Människan uppfyller sin roll i skapelsen och kommer därmed
i bättre samklang med resten av omgivningen.
Människan lär sig disciplin och skapar en tidsrytm i sitt liv, lär sig uppskatta tiden.
Man kommer ifrån den dagliga stressen och tar en andlig och högst konstruktiv avbräck i vardagen.
Man når inre frid och lugn samtidigt som man genom bönerna lär sig vara tacksam till skaparen. Detta i sin tur skapar behovet och inställningen att man också måste vara tacksam till andra i sin omgivning.
Man får en möjlighet att slåss med sina lägre begär och därmed har lättare att undvika negativa och destruktiva tendenser i sitt liv såsom lättja, negativt tänkande, missbruk, våld, kriminalitet osv…
Man löper mindre risk att drabbas av depressioner och accepterar svårigheter lättare eftersom bönen ständigt påminner en om att allt som händer har en orsak och bär en visdom med sig..
Man får naturligt bättre fysik och blir vigare då kroppsrörelserna i bönen är stimulerande och bra för kroppen.
De fem dagliga bönerna har följande namn och förrättas under följande ungefärliga tider:
| Namn: | Utförs ungefär: | Antal Rak`at: | Typ: |
| 1. Salat al-fajr | innan soluppgången | 2 | Högt |
| 2. Salat az-zuhr | vid middagstid | 4 | Tyst |
| 3. salat al-`asr | på eftermiddagen | 4 | Tyst |
| 4. salat al-maghrib | vid solnedgången | 3 | Högt |
| 5. salat al-`isha | på kvällen | 4 | Högt |
Varje bön består av rörelser som utförs sammanhängande och en rad bestämda rörelser bildar en bönenhet eller en så kallad rak´ah. De fem dagliga bönerna består av antingen två, tre eller fyra rakat.
De olika bönerna skiljer sig även ur recitations- hänsyn då två av de fastställda bönerna förrättas i tysthet medan tre av bönerna förrättas med en hög recitation av Koranen. Om en bön som kräver hög recitation av Koranen utförs i grupp (jamaa) så är det endast imamen som reciterar Koranen högt, de andra följer med i tysthet.För att kunna utföra sin bön måste den bedjande vara i wudhu. Wudhu uppnås genom en enkel tvagning som utförs på et specifikt sätt och den kan även förnyas om man av någon föreskriven orsak förlorar den. (t.ex. då man släpper vind, uträttar sina behov mm).
Därefter är det också önskvärt att den bedjande är vänd mot den utsatta böneriktningen (qibla) som är mot Kaba i Mecka.
Vanligtvis förrättas bönen i moskén och i synnerhet fredagsbönen då de bedjande samlas för att lyssna på predikan (khutba) och utföra sin fredagsbön som omnämns i följande vers i Koranen:
TROENDE! När böneutroparen kallar till fredagsbönen, lämmna då handel och köpenskap och skynda er dit där Guds namn åkallas; detta är för er det bästa – om ni kunde veta (det)! Och när bönen är slut skall var och en gå tillbaka till sitt för att söka det som Gud i Sin godhet (beviljar honnom). Och bevara alltid Gud i minnet, för att det skall gå er väl i händer. [18]
Utöver fredagsbönen (Salat al-Jumah) finns det även andra typer av böner som till exempel Högtidsbönen (Salat al Eid), bön för den avlidne (Salat al Genaza) med flera…
Allmosa — — az-Zakat
”Att betala allmosan.”
Zakat är en obligatorisk allmoseskatt som grundar sig på en persons tillgångar, den har vissa bestämmelser och den fördelas till speciella grupper under speciella tider. Vikten av zakat kan tydligt illustreras genom att iaktta att den i Koranen upprepade gånger omnämns i samband med den obligatoriska bönen:
”Förrätta bönen och ge åt de nödställda! Det goda ni sänder fram för er (till Domen) skall ni återfinna hos Gud;
Gud ser vad ni gör.” [19]
”Men inga andra påbud gavs dem än att dyrka Gud och Gud ensam med ren och uppriktig tro liksom de som i gångna tider sökte sanningen, och att förrätta bönen och att hjälpa behövande. Detta är den sanna, i människans nedlagda religionens klara och evigt giltiga (påbud).” [20]
På svenska översätts Zakat till allmosa eller religiös skatt. Själva ordet Zakat härstammar från verbet zakä som kan ha olika betydelser, blad annat ”att frodas”, ”att vara nyttig” eller ”att vara ren” och därför kan man definiera Zakat som att vara: ”en allmosa som är ämnad att rena ens egendom” Den som betalar zakat renar sin egendom både i andlig och social bemärkelse.
Sättet att driva in och fördela zakat förklaras tydligt i Koranen och profetens levnadsexempel (sunna). Det finns enligt dessa källor fyra typer av tillgångar/egendom som faller under obligationen att betala zakat:
- Jordbruksprodukter som jorden frambringat (frukt, bönor, säd, mm…)
På den jord som bevattnats med regnvatten eller med naturliga vattenkanaler eller om jorden (kunnat vara) fuktig på grund av närliggande vattenkanal så är en tiondel obligatorisk (10%) i zakat och på den jord som bevattnats av en brunn är hälften av detta (5%) obligatoriskt i zakat av jordens avkastning.
Zakat är obligatorisk endast om volymen uppgår till fem s.k. awsuq som motsvarar 618 kg.
- Tillgångar i form av guld, silver och pengar:
a) För tillgångar i guld är 2,5% obligatoriskt i zakat om volymen uppgår till 20 dinarer eller 85 gram.
b) För tillgångar i silver är 2,5% obligatoriskt i zakat om volymen uppgår till 5 awaq som motsvarar 595 gram.
c) För tillgångar i pengar är 2,5% obligatoriskt i zakat om värdet uppgår till antingen 85 gram guld eller 595 gram silver.
- Affärsinventarier:
Zakat betalas på varor som ägs med avsikten att säljas. Detta kan innefatta fastigheter, djur, matvaror, dryck, bilar mm. Ägaren bör räkna ut värdet på inventarierna efter det första affärsåret och sedan göra det samma för varje nästkommande år. Zakat betalas med 2,5% på det aktuella värdet även om värdet har sjunkit eller blivit högre från det datum man har köpt in varorna.
- Kreatursbesättning
I denna kategori räknar man in kameler, nötkreatur, får eller getter under förutsättningen att de är fritt betande, att de inte är uppföda med säd eller speciellt framtagen mat, att de ämnade för uppfödning eller mjölkproduktion och att antalet djur uppgår till det minimala beskattningsantalet.
Det är dock nämnas att om djuren uppföds med säd eller speciellt framtagen mat, men är ämnade för försäljning, så är zakat ändå obligatorisk, inte för att de faller inom ramen för kreatursbesättning utan därför att det är en vara till försäljning som därmed faller under kategorin affärsinventarier. Den obligatoriska zakat skatten blir i detta fall 2,5% av dess värde räknat för sig själv eller som en del av andra inventarier.
För kameler är det minimala beskattningsantalet 5 kameler och zakät på dem är ett får. För nötkreatur är det minimala beskattningsantalet 30 kor och zakät på dessa blir en ettårig kalv. Beträffande får och getter så är zakat skatten ett får om antalet djur uppgår till 40. Zakat samlas och fördelas en gång årligen och fördelningen sker enligt versen som lyder:
”Offergåvorna är avsedda enbart för de fattiga och de nödställda
och för dem som har hand om insamlandet av dem
och för att vinna hjärtan (för tron)
och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri
och (för att lätta) de skuldtyngdas bördör)
och för (kampen för) Guds sak och för vandringsmannen.
Detta har Gud föreskrivit; Gud är allvetande, vis.” [21]
Under det islamiska kalifatet samlades zakat in av den islamiska statens tjänstemän som hade till uppgift att driva in skatten men idag är frågan om zakat i den islamiska världen olika för varje enskilt land. I det flesta fall är det individens eget ansvar att själv se till att zakat är betald. I Sverige brukar man betala in zakat till olika moskéer eller hjälporganisationer som sedan i sin tur ser till att medlen används i för de utsatta ändamålet.
Fastan — — as-Siyam
Att fasta under månaden Ramadan
Fastan är islams fjärde pelare och den innefattar påbudet om att fasta under månaden Ramadan som är den nionde månaden enligt det islamiska månårs- kalendern. Som muslim avstår man därför från mat, dryck och sexuellt umgänge från soluppgången till solnedgången och den utsatta fastetiden beräknas enligt följande:
Abu Huraira återberättade att Allahs sändebud omnämnde nymånen och sa:
”Iaktta fastan när ni ser det (nymånen) och bryt fastan när ni ser det (nymånen som markerar den nästkommande månaden Shawwäl), men när (den faktiska tiden av månaden är) gömd för er (på grund av t.ex. molnigt himmel), så fasta trettio dagar.” [22]
För att ytterligare få en uppfattning om fastan och dess föreskrifter så kan vi läsa följande verser ur Koranen:
”TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud. (Fastan skall vara) ett begränsat antal dagar. Men den av er som är sjuk eller på resa (skall fasta senare) under motsvarande antal dagar och den som har möjlighet skall som offer ge den nödställde att äta. Och den som självmant gör gott utöver vad plikten bjuder, (skall finna att) detta kommer honom själv till godo. Och fastan är för ert väl – om ni visste (hur mycket gott det tillför er)!” [23]
Fastan är obligatorisk för alla könsmogna muslimer men dispens ges till de sjuka, de resande, de ålderstigna och för havande kvinnor. Fastans fördelar är många, vissa är andligt förankrade, andra är av fysisk natur och även ur socialt perspektiv fyller fastan en viktig roll.
Fastemånaden Ramadan är enligt islams lära en välsignad månad på grund av flera väsentliga faktorer. Den första faktorn är att Koranen, Guds sista uppenbarelse till mänskligheten, började uppenbaras för profeten Muhammed genom ängeln Gabriel under allmaktens, ödets eller också härlighetens natt (laylat ul Qadar). Under denna natt råder ett speciellt tillstånd som är full av välsignelser, fred och andlig ro…
”För att ge människorna vägledning (inleddes) i månaden Ramadan uppenbarelsen av Koranen i vilken vägledning klargörs och en måttstock ges med vilken rätt kan skiljas från orätt…(.)” [24]
”1. Se, vi har uppenbarat denna (heliga skrift) under Allmaktens Natt.
2. Och vad kan låta dig förstå vad allmaktens Natt betyder?
3. Allmaktens Natt är mera värd än tusen månader;
4. Då stiger änglarnas härskaror och Anden ned med sin Herres tillstånd för (att utföra) alla (Hans) uppdrag.
5. Den (Natten andas) fred till dess dagen gryr! [25]
Dessutom omnämns Ramadans välsignade egenskaper i flera autentiska uttalanden från profeten Muhammed:
Abu Huraira rapporterade att Allahs Sändebud sade:
”När (månaden) Ramadan börjar, (så) öppnas barmhärtighetens portar, helvetets portar stängs och djävlarna kedjas fast.” [26]
Den fastande ingår således i ett tillstånd av avhållsamhet i både fysisk och andlig bemärkelse. De negativa influenserna minimeras och människan får en större chans att slåss med sina lägre begär och utveckla sin personlighet i en atmosfär som är fylld av Guds barmhärtighet. Ramadan är en tid av människans närmande till högre andliga värden, en tid av förlåtelse och en tid då man ytterligare försöker sträva mot sina lägre begär för att på så sätt finna sin Herres belöning och förlåtelse…
”Men den som bävade vid tanken att en dag stå (till svars) inför sin Herre och som kunde lägga band på sina begär Skall (få se) att paradiset är hans slutliga bestämmelse.” [27]
Denna atmosfär kan även märkas i Sverige under Månaden Ramadan då muslimer i större grad besöker de olika moskéerna, de träffas och umgås med varann, de lyssnar på föreläsningar, läser Koranen och försöker förfina sin islamiska praktik. Ofta brukar man bryta fastan med en gemensam måltid och på kvällarna brukar man gemensamt utföra en frivillig bön som heter salat ul Tarawiah.
När man betraktar påbudet om att fasta ur en medicinsk synvinkel så ser man att fastan är bland annat nyttig för matsmältning- systemet då den får en chans att vila och renas. Samtidigt blir man mer medveten om sina egna egentliga mat och motions behov. En del muslimer känner även att de har lättare att bryta negativa vanor som t.ex. rökning eller överdrivet kaffe- drickande under denna period och därmed kan påbörja ett mera hälsosammare liv i samband med fastan.
Ur det sociala perspektivet har fastan en viktig roll att uppfylla även i dagens samhälle. Genom att man, oavsett social status, avstår från mat och dryck under en viss period uppnås en känsla av samhörighet med de människor världen över som kanske inte har möjlighet att äta sig mätta eller dricka i den mån de skulle behöva. Förhoppningsvis så skapar fastan en större ansvarskänsla och en gedigen vilja att dela med
sig till de behövande .
I många välutvecklade länder där mat finns i överflöd är det lätt att ta mat för givet och detta kan i sin tur skapa slöseri matresurser där produkten blir ohälsosamma matvanor. Speciellt för ungdomar som kanske aldrig i sitt liv tvingats känna på hur det är att inte ha mat för dagen, kan fastan innebära en tankeställare och medföra en insikt om hur svårt andra människor i världen kan ha det.
Vallfärd — — al-Hajj
Att vallfärda till Kaabah i Mekka
Varje muslim, man som kvinna, som är fysiskt och ekonomiskt kapabel, bör en gång i sitt liv bege sig till Hajj. Hajj är den obligatoriska pilgrimsfärden till Mekka och islams femte pelare, Varje år besöks vallfärdsplatsen av inte mindre än två miljoner människor från alla jordens hörn som samlas i en broderlig gemenskap för att utföra sin religiösa plikt. Hajj omnämns i Koranen i bland annat följande vers:
Det första tempel som rests för människornas bruk var helt visst helgedomen i Bakkah (), en välsignelse och en ledstjärna för världen. Den förmedlar klara budskap (och där finns) den plats där Abraham en gång stod; den som stiger in där är i trygghet. Vallfärden till denna Helgedom är en plikt gentemot Gud för var och en av er som har möjlighet att genomföra den. Och den som förnekar sanningen (skall veta att) Gud är Sig själv nog och inte behöver (någon eller något) i Sin skapelse. Koranen 3:96-97 () Alla auktoriteter är ense om att detta namn är liktydigt med Mekka.
Hajj- ceremonin inleds vid den tolfte månaden i det Islamiska månåret som heter Dhul-Hijjah och därför så kan Hajj, precis som Ramadanfastan, infalla på olika tider under solkalenderåret. De olika pilgrimsriterna är enligt islams lära av Abrahamitiskt ursprung och vissa av riterna är obligatoriska för att en persons Hajj skall vara giltig medan andra är frivilliga. I korta drag så utförs pilgrimsfärden på följande vis:
Under den första delen av Hajj ingår pilgrimen i ett speciellt tillstånd som på arabiska heter ihram. Innan man skall ingå i ihram bör man förslagsvis duscha. Ihram innebär bland annat:
Att man först har niyah (avsikt) att ingå i ihram och därefter att…
Man avstår från sexuellt umgänge och allt som kan leda därtill.
Man avstår från syndiga gärningar.
Man avstår från grovt tal och tvister.
Man tar på sig speciell klädnad som består av två enkla tygstycken, (gäller endast för män).
Man avstår från att arrangera ett äktenskap för någon, själv avstår från att gifta sig eller fria till någon.
Man avstår från att klippa sitt hår eller naglar.
Man avstår från att parfymera sin kropp eller ens klädnad.
Man avstår från att jaga landdjur.
Den första dagen (8:e Dhul- Hijjah)
Efter att man ingått i ihram vid utsatta platser utanför staden Mekka beger man sig in till själva staden. När man anlänt till Mekka besöker man den stora moskén, Masjid al Haräm och går en välkomstvandring sju varv runt Kabah då man också, om möjligheten ges skall pussa den svarta stenen enligt profetens exempel. Det är dock viktigt att poängtera att den svarta stenen inte dyrkas på något sätt eller att man tillskriver den några gudomliga attribut. Efter att ha gjort välkomstvandringen ber man en bön till Gud mellan den svarta stenen och Kabahs dörr. Därefter beger man sig till Abrahams plats (maqam ibrähim) där man utför en frivillig bön på två böneenheter.
Under den 8:e Dhul- Hijjah kan man frivilligt bege sig till en liten obebodd by söder om Mekka som heter Mina. I Mina ber man gemensamt och övernattar ute i naturen eller i små enkla tält.
Den andra dagen (9:e Dhul- Hijjah)
På den 9:e Dhul- Hijjah är det obligatoriskt att bege sig till Arafatslätten vid berget Jabal Rahmã, barmhärtighetens berg, och på den slätten står man samlad i en enorm gemenskap. Denna samling är en symbolisk påminnelse om uppståndelsens dag då alla människor kommer att ställas inför sin Herre och man kan säga att denna rit innehar en central roll i utförandet av Hajj. En del samlar sig även på själva Jabal Rahmä där profeten Muhammed, fvmh, höll sitt sista predikan. Enligt autentiska källor lär profeten Muhammed (fvmh) ha gjort en bön till Gud om att Han skall förlåta de pilgrimer som står på denna plats och enligt traditionen så accepterades denna bön på profetens begäran. Därför lämnar pilgrimerna Arafatslätten med en behaglig känsla och lättnad då de gläds åt Guds obegränsade barmhärtighet och förlåtelse.
Vid solnedgången börjar pilgrimsmassorna bege sig till Muzdalifah som är en öppen plats halvvägs mellan Arafat och Mina där pilgrimerna först ber gemensamt och sedan samlar ett visst antal små stenar som används under följande dagar. Stenarna behöver inte vara större än en kikärta och antalet stenar skall enligt profetens sunna vara 49 om man planerar att stanna i Mina 2 dagar och 70 om man planerar att stanna där i tre dagar.
Den Tredje dagen (10:e Dhul- Hijjah)
Efter att ha övernattat i Muzdalifah beger sig pilgrimerna i gryningen av den tredje dagen av Hajj till Mina där de kastar sju stenar de tre symboliska pelarna som finns i Mina.
De tre symboliska pelarna symboliserar djävulens frestelser då Abraham skulle offra sin son och pilgrimen kastar sten på pelarna som ett tecken på avsky gentemot dessa. Efter att ha kastat de sju stenarna kan pilgrimen offra en kamel, en oxe, en bagge, ett får eller en ko och fördela köttet till fattiga eller välja att köpa en speciell kupong för ett offer som sedan slaktas, konserveras eller paketeras och därefter skickas till ställen på jorden där det råder matbrist.
Har man ingen möjlighet att offra ett djur skall man fasta i 10 dagar, varav tre dagar skall fastas under Hajj och sju dagar då man kommer hem.
Den 10:e Dhul Hijjah är också nämnvärd på grund av att det är en högtidsdag för muslimer över hela världen. Högtidsdagen Aid ul Adha som till svenska översätts med offerfesten är en påminnelse om händelsen då profeten Abraham (fvmh) blev ombedd att offra sin son men blev befriad från det efter att ha visat lydnad inför Gud. Istället för hans son fick profeten Abraham offra en bagge och i åminnelse av denna händelse offrar man djur och har en fest på denna högtid.
Efter att man offrat ett djur på Hajj rakar man huvudet som man och som kvinna klipper man symboliskt en liten bit av sina lockar. Ihram upplöses härmed men bestämmelserna som omger ihram är fortfarande gällande tills pilgrimen lämnar Mina för gott.
De avslutande dagarna (11, 12 och 13:e Dhul-Hijjah)
Under dessa dagar avslutas Hajj och pilgrimerna kastar åter en gång stenar på de tre symboliska pelarna i Mina, först på den minsta, sedan på den i mitten och till slut den största. När man är beredd att lämna Mekka gör man en avskedsvandring runt Kabah och därefter kan man bege sig hem från sina Hajj.
I samband med Hajj så brukar många pilgrimmer även besöka staden Medina i Saudi Arabien där profetens Moské ligger..
Fotnoter:
↑1 Sahih Muslim, Vol I/4, Kitab al-Iman hadith nr 20.
↑2 Koranen 47:19
↑3 Koranen 40:66
↑4 Koranen 39:3
↑5 Koranen 42:13
↑6 Koranen 33:40
↑7 Koranen 33:21
↑8 Koranen 4:79-80
↑9 Koranen 51:56
↑10 Koranen 2:238
↑11 Koranen 4:103
↑12 Koranen 2:45
↑13 Koranen 23:1-2
↑14 Koranen 70:33-35
↑15 Koranen 43:68-72
↑16 Koranen 89:21-23
↑17 Koranen 19:58-59
↑18 Koranen 62:9-10
↑19 Koranen 2:110
↑20 Koranen 98:5
↑21 Koranen 9:60
↑22 Sahih Muslim, Vol II, Kitäb Al-Sawn, Hadith nr 2381
↑23 Koranen 2:183-184
↑24 Koranen 2:185
↑25 Koranen 97:1-5
↑26 Sahih Muslim, Vol II, Kitab Al-Sawn, Hadith nr:2362
↑27 Koranen 79:40-41
