Den förvrängda bilden av kvinnan i Islam
Ända sedan den feministiska rörelsens glans år under det sena 70- talet har ett förstoringsglas placerats över den muslimska kvinnans tillstånd. Tyvärr, är det ett högst ovanligt förstoringsglas. Ovanligt i den bemärkelsen att det är väldigt selektivt angående vilka saker det förstorar. Vissa saker förvanskas till den grad att de knappt går att känna igen.
Jag minns en gång när jag läste en djupgående artikel om de muslimska kvinnornas liv. Denna artikel ”förklarade” att en man när som helst kan skilja sig från sin fru genom att helt enkelt säga ”jag skiljer mig från dig, jag skiljer mig från dig, jag skiljer mig från dig“.
Denna och liknande artiklar kan leda någon med knappa kunskaper om Islamiska regler angående skilsmässa till att tro att en kvinna kan bli lämnad utan man för att försörja sig själv (och möjligtvis barn) under loppet av mindre än fem sekunder.
Vad som omedelbart kom upp i mitt huvud när jag läste artikeln var: ”Skrev författaren detta pga. av uppriktig okunskap eller var det ännu ett av de många försök att förvränga Islam och dess anhängare (muslimer)?” Det må vara min egen paranoia men jag tror att det var det senare av de två.
Sanningen är att Islam har det mest humana och rättvisa skilsmässosystem som finns.
För det första tar man oftast till många medel innan man tar beslutet att skilja sig. Om mannen och kvinnan bestämmer att de inte längre kan leva tillsammans lyckligt som man och fru, så uttalar mannen (oftast men inte alltid) skilsmässan genom att säga ”jag skiljer mig från dig”. Vid denna tid börjar vänteperioden.
Denna period fortgår under tre menstruationsperioder för att bl.a. säkerställa att kvinnan inte är gravid. Denna period ger paret tid att tänka på vad de gör, och om detta verkligen är vad de vill. De finns inga jurister inblandade som ytterligare kan irritera den redan känsliga situationen. Om de upptäcker att kvinnan är gravid så fortsätter vänteperioden under hela graviditeten.
Under vänteperioden (vare sig kvinnan är gravid eller inte) är det mannens plikt att förse henne med mat, kläder och husrum, precis som det varit innan de skulle skiljas. Om parets skilsmässa pågår under tiden av barnets födelse och kvinnan ammar barnet är mannen tvungen att försörja sin ex-fru under tiden hon ammar (i max två år). Efter denna avvänjning ska barnet försörjas av fadern tills han/hon inte längre är i behov av att bli försörjd.
Det är ganska ironiskt att det i ett sådant ”avancerat” samhälle som Amerika och andra samhällen i väst, finns skilsmässofall där kvinnan blir tvungen att betala underhåll till sin ex-make. Kan detta, tillsammans med mycket annat som vi vet om det amerikanska skilsmässosystemet jämföras med det Islamiska systemet? Jag har även läst historier där kvinnor blivit tvingade att gifta sig med män mot sin vilja. Detta liknar inte på något sätt det giftermålssystem som finns i Islam, där en kvinna absolut inte kan inte giftas bort mot sin vilja.
När en man och en kvinna har kommit överens om att de är intresserade av att gifta sig med varandra kommer man överens om en bröllopsgåva. Denna gåva är inte någon slags pris som mannen betalar för bruden, utan är helt enkelt en gåva från maken till sin blivande hustru.
Tillsammans kommer man överens om en gåva som maken har råd med. I Profetens ﷺ tider skänktes ofta saker som pengar och boskap. Detta är ett klokt val därför att, även om det endast är för en begränsad tidsperiod, har kvinnan en befintlig ekonomisk säkerhet att falla tillbaka på, utifall att paret skulle skilja sig eller om kvinnan blir änka.
När mannen och kvinnan väl är gifta så är det mannens plikt att förse henne med kläder, mat, husrum och att undervisa henne (eller låta henne bli undervisad av någon) på samma sätt som han gör för sig själv.
Den sista förvrängda bild som jag ska ta upp är den angående den muslimska kvinnans klädsel. Den västinfluerade median porträtterar vår klädsel som gammalmodig och förtryckande. Givetvis håller jag inte med om detta. Vårt sätt att klä oss hindrar oss inte från att göra något produktivt i våra liv.
Muslimska kvinnor sysslar med en mängd olika sorters jobb, och ingen av dem hindras eller påverkas negativt pga. av sitt sätt att klä sig. Och som svar på att den muslimska kvinnans klädsel är gammalmodig vill jag säga att den ter sig högst lämplig med tanke på den avtagande moralen världen över idag. De som säger att Islamisk klädsel är gammalmodig talar utifrån stor okunnighet. Den sjunkande moralen och dagens prövningar gör att hijab (slöja) behövs ännu mer. Antalet sexbrott och våldtäkter stiger okontrollerat.
Trots att samhället säger till kvinnorna att de kan ha vilka kläder de vill, så är kvinnan den som förhörs när en våldtäkt begåtts, och den första frågan hon ska svara på är: ”vad hade du på dig?”. Detta koncept ser nästan ut som någonting som gjorts upp på förhand, riktat mot de så kallade moderna kvinnorna, och det är tydligt att det är ett direkt växelförhållande mellan respekten som en man har för en kvinna och hur mycket av hennes kropp hon framhäver.
Som sammanfattning hoppas jag att denna artikel har bidragit till att reda upp några förvrängda/missförstådda aspekter av Islam och kvinnor. Kvinnor i Islam är respekterade och betraktas högt. Vi kommer aldrig att nå framgång och/eller finna en lösning till våra problem förrän vi inser att Allah vet bäst och att detta otrogna samhälle oundvikligen kommer att förstöra sig själv.
Källa: al-Hudaa Newspaper
