Giftermål är någonting som är i enlighet med människans natur.
Det vackraste en människa kan göra är att underkasta sig Allâh, och ett sätt att dyrka Honom är att gifta sig i syfte att bevara sig från harâm (otillåtna handlingar) och i syfte att behaga Honom.
Många kanske gifter sig utan att egentligen känna till dem profetiska traditionerna som finns återberättade, och därför har vi på Bilal.se sammanställt några nyttiga texter gällande parets första intima stund med varandra.
Den första frågan många kanske ställer sig är:
”Är det obligatoriskt att ha samlag på bröllopsnatten?”
Svaret är att det inte är obligatoriskt att ha samlag på bröllopsnatten. Paret kan skjuta upp detta till ett annat tillfälle om de så vill. Men rent allmänt så är samlag någonting obligatoriskt, och det är en av parets rättigheter. Frun skall tillåta sin man att ha samlag med henne när han så önskar, så länge som det inte är skadligt för henne, och mannen måste tillåta sin fru att ha samlag med honom så att hon känner sig tillfredsställd, så länge det inte försvagar honom fysiskt eller distraherar honom från att tjäna deras uppehåll. [islamqa.com]
På bröllopsnatten skall mannen lägga sin hand på sin frus panna och säga:
”Allâhomma innî as´aloka khayrahâ wa khayra mâ djabaltahâ ’alayh, wa a’ôdho bika min sharrihâ wa sharri mâ djabaltahâ ’alayh.”
”Åh Allâh! Jag ber Dig om godheten hos henne och den godhet Du fått henne att vända sig till, och jag söker skydd hos Dig från det onda hos henne och det onda som Du fått henne att vända sig till.” [Rapporterad av Abô Dawôd, nr. 2160. Ibn Mâdjah, nr. 1918]
Men om han är rädd för att kvinnan blir upprörd om han säger denna do’â´ (åkallelse), så kan han lägga sin hand på hennes panna som att han skall kyssa henne, och sedan säga åkallelsen i sitt andetag så att hon inte hör honom, så att hon inte blir upprörd.
Om hon är en kvinna med kunskap så kommer hon känna till att detta är föreskrivet i islam och att det inte är något fel med att han säger det så att hon hör det.
Det har också återberättats att Salaf brukade be två rak’ah (enheter utav bön) med sin fru när någon av dem kom in i rummet med sin fru för första gången. Så om man gör det är det bra, men om man inte gör det så är det ingen fara. Däremot finns det inte bevis för att man ska läsa sôrat al-Baqarah eller andra kapitel vilket sägs av en del.
Innan mannen inträder sin fru skall han säga följande åkallelse:
“Allâhomma djannibna-shaytân, wa djanniba-shaytâna mâ razaqtanâ” (“Åh Allâh! Håll shaytân borta från oss, och håll shaytân borta från det som Du skänker oss (d.v.s. barn – ö.a.)”).
Om Allâh sedan skänker dem ett barn efter detta intima umgänge, så kommer djävulen aldrig att skada barnet, så som det återberättas att Profeten Mohammad sade. Detta återberättas av al-Bokhârî. Denna åkallelse skall sägas varje gång då paret har samlag, och inte endast under bröllopsnatten.
Observera att ghosl (rituellt reningsbad) blir obligatoriskt så fort de två könsdelarna rör vid varandra, även om någon av dem inte får utlösning (baserat på en hadîth rapporterad av Ahmad och al-Bokhârî).
Det är tillåtet för dem att använda sig av s.k. “’azl”, vilket skulle kunna förklaras med att manen tömmer inte sin utlösning i kvinnan, och det görs att att undvika att kvinnan blir gravid.
Dock är det bättre att inte använda sig av detta eftersom det bl.a. drar ned på kvinnans njutning, minskar antalet muslimer i nationen, etc. Det är inte heller en säker garanti för att kvinnan inte blir gravid, eftersom vätskan som mannen får innan sin utlösning också kan innehålla sperma, och avsöndringen av denna vätska är något han inte kan kontrollera.
Slutligen vill vi uppmana till ökad förståelse mellan ett nygift par. Det kan hända att det är första gången en syster har samlag p.g.a. hennes kyskhet och att hon aldrig varit gift förut.
Denna stund kan då kännas annorlunda både p.g.a. den intima relationen med sin man som hon förut inte varit van vid, och även p.g.a. att det är första gången någon inträder henne.
Det sistnämnda kan orsaka smärta i större eller mindre utsträckning beroende på person till person, vilket medför att brodern bör agera med försiktighet, ödmjukhet, kärlek och snällhet. Att inleda den första intima stunden med småprat, skratt och skämt är också att föredra.