Bilal ibn Rabah PROFETENS BÖNEUTROPARE
Bilal ibn Rabah var slav hos Abu Bakr al-Siddiq, och hans mor hette Hamama, han var böneutroparen för Allahs sändebud ﷺ och en av de tidiga konvertiterna till islam, som blev torterade för sin tro. Han deltog i slaget vid Badr och profeten ﷺ vittnade personligen att han hörde till dem som skulle komma till Paradiset.
Hans traditioner finns dokumenterade i böcker, bland dem som har återberättat genom honom är Ibn Omar, Abu Othman al-Nahdi, al-Aswad och Abdurrahman ibn Abi Layla. Hans dygder är många och har noggrant sammanställts av al-Hafiz Ibn Asakir, han levde i över sextio år. det sägs att han var från Etiopien, men vissa säger att han föddes i Hijaz, när det gäller hans död sägs det att han avled i Daraya år 20 efter hijrah E.H.
Det berättades enligt Asim genom Zir från Abdullah att de första som öppet visade sin islam var sju personer:
“Allahs sändebud ﷺ, Abu Bakr as-sediq må allah vara nöjd med honom, Ammar och hans mor Sumayya, Bilal ibn Rabah, Suhayb och al-Miqdad. Vad gäller profeten ﷺ och Abu Bakr så skyddades de av sina stammar, medan de andra blev tillfångatagna av avgudadyrkarna, som satte dem i järnrustningar och lät dem plågas under solens hetta. Ingen av dem vek från sin tro, förutom Bilal, som uthärdade det hårda lidandet för Allahs skull och visade enastående tålamod och tro. De gav honom till barnen som lät de springa runt med honom [fastbunden] i Meckas dalar medan han ropade “Ahad! Ahad!” [ Endast Allah , Ensam är Han ] Det finns också en annan autentisk kedja av berättelse som bekräftar detta.
Abu Hayyan al-Taymi genom Abu Zura att Abu Hurayra må Allah vara nöjd med honom berättade att Allahs sändebud ﷺ frågade Bilal vid morgonbönen:
“Berätta för mig om den mest hoppfulla handlingen du gjort i islam, för jag hörde ljudet av dina sandaler i paradiset i natt.”
Bilal må Allah vara nöjd med honom svarade: “Det mest hoppfulla jag gjort är att jag vid varje tillfälle jag utfört den fullständiga rituella reningen [ wodu (Tvagning) ] vore det sig dag eller natt, utom att jag bad vad jag kunde till min Herre.”
Husayn ibn Waqid berättade genom Ibn Buraydah att han hörde sin far säga:
“Allahs sändebud ﷺ bad Bilal en morgon och sade:
‘Hur har du kunnat komma före mig till paradiset? Jag har aldrig gått in i paradiset utan att höra ljudet av dina sandaler framför mig. Igår gick jag in i paradiset och hörde ljudet framför mig, och jag kom till ett palats av guld och frågade vem det tillhörde. De svarade: ‘Det tillhör Omar.’ ” Bilal svarade: “Jag har aldrig givit böneutropet utan att efteråt bad två rakaat (bönecirklar) och vi varje tillfälle min tvagning blir förstörd utom att jag förnyar min rituell tvagning och ansåg att jag har en skyldighet inför Allah att utföra två rakaat.” Profeten ﷺ svarade då: “På grund av detta.”
Hammad ibn Salama berättade genom Thabit från Annas att Allahs sändebud ﷺ sade:
“Jag gick in i paradiset och hörde ett ljud. Jag frågade: ‘Vad är detta?’ och det sades till mig: ‘Det var Bilals.'”
Amarah ibn Zadhan återberättade genom Thabit från Anas att Profeten ﷺ sade:
“De som är först (till tro och dygd) är fyra: Jag är den förste bland araberna, Salman är den förste bland perserna, Bilal är den förste bland etiopierna, och Suhayb är den förste bland romarna.”
al-Masudi genom al-Qasim ibn Abdurrahman berättade att den förste som gav böneutropet var Bilal.
Ibn al-Munkadir genom Jabir återgav att Omar ibn al-Khatab må Allah vara nöjd med honom sade: “Abu Bakr är vår mästare som i sin tur frigav Bilal, som är vår mästare.”
Omar ibn Hamza berättade genom Salem att en poet berömde Bilal, son till Abdullah ibn Omar, och sade: “Och Bilal, Abdullahs son, är den bästa Bilal.” Ibn Omar svarade då: “Detta är lögn! Nej, Bilal, Allahs sändebuds Bilal, är den bästa Bilal.”
I en berättelse av Amro ibn Abesa att han frågade Profeten ﷺ: “Vem har följt dig? (accepterade ditt kallelse)” Och han svarade: “En fri man och en slav.” Det var då Abu Bakr och Bilal som var med honom.
Det finns tre kända titlar för Bilal:
- Abu Abd al-Karim
- Abu Abd Allah och
- Abu Amro
Detta återgavs av al-Hafiz Abu al-Qasim.
Abu Bakr, Omar, Usama ibn Zayd, Ibn Omar, Ka’b ibn Ujrah, al-Sunabihi, al-Aswad, Abu Idris Al-Khawlani, Sa’id ibn Al-Musayyab, Ibn Abi Layla, Al-Hakam ibn Mina och Abu Othman al-Nahdi återberättade från Bilal.
Ayub ibn Sayyar återberättar från Muhammad ibn al-Munkadir från Jabir från Abu Bakr från Bilal att Allahs sändebud ﷺ sade:
“Utför morgonbönen, då den ger störst belöning.”
Muhammad ibn Sa’d berättar att Bilal ibn Abdullah föddes i al-Sarah och att hans mor hette Hamama som tillhörde Banu Jumah. al-Bukhari nämnde att Bilal var bror till Khalid och Ghafra, och att han var Allahs sändebuds ﷺ böneutropare. Han dog i al-Sham och nämner de tre titlarna.
Atta al-Khurasani säger att han var med Ibn al-Musayyab då Bilal nämndes. Ibn al-Musayyab sade att Bilal var strikt med sin religion och att han blev torterad för Allahs skull. Profeten ﷺ sade:
“Om vi hade något skulle vi köpa Bilal (fri)” Abu Bakr bad al-Abbas att köpa Bilal, och al-Abbas köpte honom och skickade honom till Abu Bakr som sedan frigav honom.
Muhammad ibn Khalid al-Tahhan återberättar genom sin far genom Dawud från al-Sha’bi att Bilals herrar brukade lägga honom på mage och pressa honom, samtidigt som de sade: “Din religion är al-Lat och al-Uzza.” Men Bilal svarade: “Min Herre är Allah, En, En! Om jag kände till något starkare ord för er skulle jag säga det.” När Abu Bakr gick förbi dem sade de: “Köp din broder i din religion.” Då köpte han Bilal för fyrtio awqiyah och frigav honom.
De sade: “Om han hade vägrat något mindre än en awqiyah hade vi sålt honom.” Abu Bakr svarade: “Jag svär vid Allah, om ni hade vägrat något högre belopp hade jag köpt honom.” Enligt Seerah köpte Abu Bakr Bilal från Umayyah ibn Khalaf mot en svart, icke-muslimsk slav.
Hisham ibn Urwah från sin far återberättar att Waraqah ibn Nawfal gick förbi Bilal när han torterades för sin islamiska tro, hans rygg pressades mot den brännande sanden, medan han sa: “En, En!” Waraqah sade: “Ha tålamod, Bilal! Jag svär vid Han som håller min själ i sin hand, om ni dödar honom kommer jag att göra honom till ett minne.” (Denna berättelse är dock avbruten, då Waraqah inte levde vid den tiden.)
Hisham från Ibn Sirin återberättar att när Bilals herrar fick reda på hans islamiska tro lade de honom i solen och torterade honom, samtidigt som de sa: “Din gud är al-Lat och al-Uzza.” Men Bilal fortsatte att säga: “En, En!” Detta nådde Abu Bakr, som kom till dem och sade: “Varför dödar ni honom? Han lyder er ändå inte.” De svarade: “Köp honom!” Då köpte Abu Bakr honom för sju awqiyah och frigav honom. När Profeten ﷺ informerades om detta, sade han: “Dela belöningen, Abu Bakr!” Abu Bakr svarade: “Jag har redan frigjort honom.”
Ibn Uyaynah från Ismail från Qays berättar: “Abu Bakr köpte Bilal, som var begravd under stenar, för fem awqiyah guld. De sade: ‘Om du hade vägrat mer än en awqiyah, skulle vi ha sålt honom.’ Abu Bakr svarade: ‘Om ni hade krävt hundra awqiyah, skulle jag ha köpt honom.'” Kedjan av berättare (isnad) är stark.
Israel från Al-Miqdam ibn Shurayh från sin far från Sa’d berättar: “Vi var sex personer med Allahs sändebud ﷺ när avgudadyrkarna sade: ‘Driv bort dessa från dig så att vi vågar närma oss dig!’ Jag, Ibn Mas’ud, Bilal, en man från Hudhayl och två andra var där. Då uppenbarade Allah verserna: {Och driv icke bort dem som åkalla sin Herre} [Al-An’am 52–53].”
Ibn Ulayyah från Yunus från Al-Hasan berättar att Allahs sändebud ﷺ sade: “Bilal är den främste bland etiopierna.”
Aisha berättar att när Profeten ﷺ anlände till Medina blev Abu Bakr och Bilal sjuka. När Abu Bakr drabbades av feber sade han: “Varje man vaknar hos sin familj, men döden är närmare än hans skosnöre.” När Bilal återhämtade sig, höjde han sin röst och sade: “Om jag ändå fick veta om jag en natt ska vila på en dal där izkhir och jalil omger mig. Och om jag någon dag ska återvända till Mijannahs vatten, och om Shamamah och Tufayl ska visa sig för mig.”
Bilal bad också: “O Allah, förbanna Utbah, Shaybah och Umayyah ibn Khalaf, eftersom de drev oss ut från vårt land till sjukdomens land.”
Al-Hasan ibn Salih från Abu Rabi’ah från al-Hasan från Anas berättar att Allahs sändebud ﷺ sade: “Paradiset längtar efter tre: Ali, Ammar och Bilal.” (Abu Rabi’ah Umar ibn Rabi’ah al-Ayadi anses svag som berättare.)
Husam ibn Musakk från Qatadah från al-Qasim ibn Rabi’ah från Zayd ibn Arqam berättar att Allahs sändebud ﷺ sade: “Vilken underbar man Bilal är! Han kommer att vara de troendes ledare av böneutroparna på domedagen, och böneutroparna kommer att ha de längsta halsarna på domedagen.” (Denna berättelse har också andra svaga kedjor.) Det sägs också i en svag berättelse från Kathir ibn Murrah: “Bilal kommer att föras fram med en kamel från paradiset för att rida på.”
Ibn al-Mubarak från Abdurrahman ibn Yazid ibn Jabir berättar att Allahs sändebud ﷺ sade: “Ledarna bland de svarta är Luqman, al-Najashi, Bilal och Mihja.” (Återberättad av Mu’awiyah ibn Salih från al-Awza’i i en förkortad version.)
Hisham ibn Urwah från sin far berättar att Allahs sändebud ﷺ, vid Meckas erövring, beordrade Bilal att utföra böneutropet ovanpå Kaba.
Ibn Sa’d berättar från Ismail ibn Abi Uways, som återberättade från Abdurrahman ibn Sa’d ibn Ammar al-Mu’adhin: “Najashi skickade tre getter till Allahs sändebud ﷺ, som gav en till Ali, en till Omar och behöll en själv. På eid-dagarna gick Bilal framför profeten ﷺ med denna get fram till böneplatsen, där den placerades framför honom medan han bad. Bilal fortsatte denna tradition med Abu Bakr, och senare gjorde Sa’d al-Qaraz detta med Omar och Othman.”
När Allahs sändebud ﷺ gick bort, ville Bilal delta i jihad och sade till Abu Bakr: “O Allahs sändebuds ställföreträdare, jag hörde profeten ﷺ säga: ‘Det bästa en troende kan göra är jihad för Allahs sak.’ Abu Bakr svarade: ‘Vad önskar du, Bilal?’ Bilal svarade: ‘Jag vill stå vakt för Allahs sak tills jag dör.’ Abu Bakr bad honom att stanna, eftersom han behövde Bilal vid sin sida. Bilal stannade tills Abu Bakr gick bort, men avslog samma förfrågan från Omar och föreslog att böneutroparen skulle vara Sa’d, som varit böneutropare för profeten ﷺ.”
Hammad ibn Salamah från Ali ibn Zayd från Sa’id ibn al-Musayyib berättar att när Abu Bakr satt på predikstolen en fredag, frågade Bilal: “Frigav du mig för Allahs skull eller för din egen?” Abu Bakr svarade: “För Allahs skull.” Då sade Bilal: “Låt mig delta i striden.” Abu Bakr tillät honom, och Bilal reste till al-Sham, där han dog.
Muhammad ibn Nasr al-Marwazi berättar att Ahmad ibn Abd al-Rahman al-Qurashi sade att al-Walid ibn Muslim berättade för honom från Sa’id ibn Abd al-Aziz och Ibn Jabir och andra att Bilal inte utförde böneutrop för någon efter Allahs sändebud ﷺ. Han ville delta i jihad, men Abu Bakr försökte förhindra honom. Bilal sade: “Om du frigav mig för Allahs skull, låt mig gå.” Bilal begav sig då till al-Sham. När Omar anlände till al-Jabiyah bad muslimerna honom att be Bilal utföra böneutrop. Bilal gjorde det en dag, och det fanns aldrig en dag med fler tårar, eftersom det påminde alla om Profeten ﷺ. al-Walid sade: “Vi tror att böneutropet i al-Sham idag är baserat på hans böneutrop den dagen.”
Hisham ibn Sa’d från Zayd ibn Aslam från sin far berättar: “Vi anlände till al-Sham med Omar, och Bilal utförde böneutrop. Det påminde människorna om Profeten ﷺ, och jag har aldrig sett en dag med fler tårar än den dagen.”
Abu Ahmad al-Hakim återberättar från Muhammad ibn al-Fayd i Damaskus att Abu Ishaq Ibrahim ibn Muhammad ibn Sulayman ibn Abi al-Darda’ berättade för honom från sin far från sin farfar Sulayman från Umm al-Darda’ från Abu al-Darda’: När Omar anlände till al-Sham bad Bilal att få stanna där, och Omar tillät det. Bilal sade: “Och min bror Abu Ruwayhah, som Allahs sändebud ﷺ länkade mig med i broderskap.” De bosatte sig i Darayya i Khawlan. Bilal och hans bror gick till ett folk från Khawlan och sade: “Vi har kommit till er som friarna. Vi var tidigare icke-troende, men Allah vägledde oss. Vi var slavar, men Allah frigav oss. Vi var fattiga, men Allah gjorde oss rika. Om ni accepterar oss som makar, pris ske Allah. Om ni avvisar oss, så finns ingen styrka eller makt utom hos Allah.” De blev gifta.
Bilal såg senare Profeten ﷺ i en dröm där han sade: “Vad är denna distans, Bilal? Är det inte dags att besöka mig?” Bilal vaknade upprörd, steg upp på sin ridhäst och begav sig till Medina. Han besökte Profetens ﷺ grav, grät där och rullade sitt ansikte på den. Hassan och Hussayn kom fram till honom, och han omfamnade och kysste dem. De sade: “O Bilal, vi längtar efter att höra ditt böneutrop.” Bilal gick upp på en yta för att kalla till bönen. När han sade “Allahu Akbar, Allahu Akbar” började staden Medina skaka av rörelse. När han sade “Ashhadu an la ilaha illa Allah” intensifierades skakningen. Och när han sade “Ashhadu anna Muhammadan Rasul Allah” lämnade flickorna sina hem och sade: “Allahs sändebud har återvänt!” Det var en dag i Medina med flest tårar, både bland män och kvinnor, efter Profetens ﷺ bortgång.
(Detta är en svag kedja av berättare och anses anmärkningsvärt av vissa lärda.)
Qutaybah berättar att al-Layth från Yahya ibn Sa’id sade: “Omar nämnde Abu Bakrs förträfflighet och började beskriva hans dygder. Sedan sade han: ‘Och detta är vår mästare Bilal, en av hans goda gärningar.'”
Abu Hisham al-Rifa’i berättar att Ibn Fudayl från Ismail från Qays sade: “Bilal hörde att vissa människor föredrog honom framför Abu Bakr. Han sade: ‘Hur kan de föredra mig framför honom? Jag är bara en god gärning av hans goda gärningar.'”
Al-Waqidi berättar att Sa’id ibn Abd al-Aziz från Makhul sade att han hörde från någon som såg Bilal: “Han var mörkhyad med en stark hudton, smal, lång, lätt böjd, med mycket hår men tunna kinder och mycket grått hår. Han brukade inte färga sitt hår. Det sägs att Bilal var en vän till Abu Bakr.”
Sa’id ibn Abd al-Aziz berättar att när Bilal var på sin dödsbädd sade han: “Imorgon möter vi våra älskade, Muhammed och hans följe.” Hans hustru sade: “O ve mig!” men Bilal svarade: “O glädje för mig!”
Muhammad ibn Ibrahim al-Taymi, Ibn Ishaq, Abu Omar al-Darir och flera andra sade: “Bilal dog år 20 e.h. i Damaskus.” Al-Waqidi sade att han begravdes vid Bab al-Saghir, och han var drygt sextio år gammal. Ali ibn Abd Allah al-Tamimi sade att han begravdes vid Bab Kaysan, och Ibn Zayd sade att han fördes från Darayya och begravdes vid Bab Kaysan. En annan källa uppger att han dog år 21 e.h. Marwan ibn Muhammad al-Tatari sade att Bilal dog i Darayya, fördes därifrån och begravdes vid Bab al-Saghir.
Abd al-Jabbar ibn Muhammad skriver i Tarikh Darayya: “Jag hörde flera från Khawlan säga att hans grav är i Darayya på Khawlans kyrkogård.”
Uthman ibn Khirzadh sade att Muhammad ibn Abi Usama al-Halabi återberättade från Abu Sa’d al-Ansari från Ali ibn Abd al-Rahman: “Bilal dog i Aleppo och begravdes vid Bab al-Arba’in.”
Det rapporteras att Bilal återgav 44 hadither, varav fyra är autentiska och finns i både Bukhari och Muslim. Bukhari har ensam återberättat två, och Muslim har en som är mowaquf (stoppad vid en följeslagare).
Källa:
Siyar A’lam al-Nubala av Hafiz al-Dhahabi. Det är en känd biografisk encyklopedi om framstående islamiska personligheter.
