HADITH NR 1 av 40 NAWAWI
Det har berättats [via isnad] att de troendes ledare Abu Hafs Omar Ibn al-Khattab må Allah vara nöjd med honom sagt: Jag hörde Allahs Sändebud ﷺ säga:
“Handlingar1 [bedöms] 2 enbart efter avsikten, och var och en tillräknas endast det han avsett 3. Således [bedöms] den vars utvandring var [ämnad] för Allah och Hans Sändebud [som att] hans utvandring var för Allah och Hans Sändebud, och den vars utvandring var [ämnad] för att uppnå [något i] denna värld eller för att ta en kvinna till hustru, [bedöms som att] hans utvandring var för det [ändamål] han utvandrade för.”
Detta har förmedlats av de två främsta bland alla hadith-berättare, Abu `Abd Allah Muhammad ibn Isma`il ibn Ibrahim ibn al-Mughira ibn al-Bardizbah al-Bukhari och Abu al-Husayn Muslim ibn al-Hajjaj ibn Muslim al-Qushayriy al-Naisaburiy, i deras två Autentiska samlingar som är de mest tillförlitliga böcker som skrivits, må Allah visa dem båda stor nåd.
1. Med handlingar avses här sådana handlingar som bedöms enligt Shari`a, som t.ex. bön och zakat.
2. `Ulema har tolkat denna hadith på två sätt. Det första: att en handling endast är giltig om en avsikt ligger till grund för den. Det andra: att handlingen inte är fullständig utan avsikt. Avsikt utgör t.ex. enligt många lärda ett villkor för att wudu’ och ghusl ska vara giltiga, i enlighet med den första tolkningen. De lärda som säger att avsikt inte är ett nödvändigt villkor för giltighet av wudu’ och ghusl stöder sig på den andra tolkningen.
3. Imam al-Nawawi – må Allah visa honom nåd – påpekar i sin kommentar att här menas sådant som kräver en specifik avsikt. När man t.ex. vill utföra en obligatorisk bön som man missat, så räcker inte den allmänna avsikten att utföra bön, utan man måste också specificera vilken bön man avser, t.ex. zhuhr, `asr etc.
Denna hadith har en mycket central ställning i Islam. I Imam al-Bukharis Sahih-samling står den som första hadith. Den nämns ofta i inledningen till böcker, för att påminna den som söker kunskap om att först rena sina avsikter. Många bedömningar i den islamiska rättsläran bygger på denna hadith. Imam Ahmad och imam al-Shafi`i, må Allah visa dem nåd, har sagt att den utgör en tredjedel av kunskapen, och andra har sagt att den utgör en tredjedel av Islam – detta eftersom människans gärningar består av det hon gör med hjärta, tunga och lemmar, och avsikten utgör den första av dessa tre.
Abu Dawud – må Allah visa honom nåd – sade:
“Jag har undersökt haditherna och deras isnader och funnit att de [kan reduceras till] fyratusen hadither, och dessa fyratusen kretsar kring fyra hadither:”
1. Al-Nu`man ibn Bashirs hadith:
“Det tillåtna är tydligt och det förbjudna är tydligt” [nummer 6 i denna samling]
2. ovanstående hadith av Omar må Allah vara nöjd med honom.
3. Abu Hurayras må Allah vara nöjd med honom hadith:
“Allah är ren, och Han tar bara emot det som är rent” osv. [nummer 10 i denna samling]
4. och Abu Hurayras må Allah vara nöjd med honom hadith:
“Till fulländningen av Islam hos en människa hör att hon låter det vara som inte angår henne.” [nummer 12 i denna samling]
